Pingvinberget

Nu är det dags igen, en debattartikel av namnkunniga skribenter i de stora medierna, där ord som gubbe och pingvinberg används i nedsättande kontext som argument för att något måste förändras. Det är lika förutsägbart som Kalle Anka på julafton, att det denna dag kommer utspel om den sneda könsfördelningen på årets Nobelpris. Det började redan förra veckan. Hela resonemanget bygger på axiomet män väljer män, vilket förvisso har korrelation med sammansättningen av de kommittéer som väljer Nobelpristagarna, men som aldrig i såna här sammanhang beläggs med adekvata vetenskapliga referenser och därför mycket väl kan vara ännu en feministisk myt, som ofta används för att motivera kvinnokvotering till prestigefyllda poster. Tvärtom, så finns empiriskt stöd för en motsatt hypotes med namnet Women are wonderful. Både män och kvinnor föredrar kvinnor mer än de föredrar män.

Rudman & Goodwin (2004) conducted some of the first research on gender bias that measured gender preferences without directly asking the participants. Subjects at Purdue and Rutgers participated in computerized tasks that measured automatic attitudes based on how quickly a person categorizes pleasant and unpleasant attributes with each gender. For example, similar to Eagly, Mladinic & Otto (1991), the tasks could determine if people associated pleasant words (good, vacation, and paradise) with women, and unpleasant words (bad, slime and grief) with men. The results, which agreed with the Women are Wonderful Effect, showed that women and men have more favorable views of women. Interestingly, women’s in-group biases were four times stronger than men’s. (Wikipedia)

Herrklubben lämnar bastun för att tvätta av den unkna doften, efter att de tilldelat en av sina manliga kompisar årets Nobelpris

Herrklubben lämnar bastun för att tvätta av den unkna doften, efter att de tilldelat en av sina manliga kompisar årets Nobelpris

Jag ska här, genom att beskriva både biologi och kultur, försöka förklara varför världen ser ut som den gör och varför det är helt i sin ordning att bara 5% av historiens Nobelpristagare är kvinnor.

1) Normalfördelningskurvan ser olika ut mellan könen på så sätt att mäns kurva för olika typer av medfödda begåvningar är mer utsträckt mot extremerna medan kvinnor är mer samlade i mitten. För att någonsin bli aktuell för ett Nobelpris bör man ligga väldigt långt till höger för ett antal egenskaper samtidigt, t.ex. IQ, ambitionsnivå, riskbenägenhet, m.m. Det finns extremt begåvade kvinnor, men de är betydligt färre än de extremt begåvade männen. Redan här kan en stor del av förklaringen ligga, men det finns fler biologiska och även kulturella faktorer som förstärker effekten.

Bell curve men women

2) Representanter för Liberala Kvinnor skriver idag i Aftonbladet om varför de tror att kvinnor flyr forskarvärlden och har svårt att nå de allra högsta posterna. De fokuserar förvisso på anställningsförhållandena vid svenska högskolor, vilket inte säger så mycket om Nobelpriset eftersom svenska forskare sällan är aktuella. men man får anta att åtminstone en del av deras resonemang är överförbart på andra länder. Kontentan är att de tycker kvinnor är större trygghetsnarkomaner än män och därför inte kan acceptera de otrygga anställningsformerna svenska universitet erbjuder. Resonemanget går att tillämpa även på oss moderna män, där just välutbildade män har större benägenhet att ta ut föräldradagar än lågutbildade män. Liberalkvinnornas resonemang om kvinnors behov av trygghet och mäns större riskbenägenhet stämmer även väl med ovanstående hypotes om normalfördelningskurvan, dock med förbehåll för deras tendens till Apex Fallacy, eftersom de missar att de värsta trygghets-narkomanerna är män och återfinns i vänsterkanten av kurvan, grabbarna som bor kvar hos mamma tills de är 30+.

3) För att spinna vidare på resonemanget om den biologiska klockan som får kvinnor att välja trygghet framför självuppoffring när de ställs i valet och kvalet, så kan vi ta det här med föräldraskap. Hur många idrottare skaffar barn, är föräldralediga några år, kommer tillbaka och vinner OS-guld? Jag känner inte till statistiken på det området men något säger mig att de inte är många. I den extrema konkurrensen på världstoppen går det inte att halka efter. Detta resonemang går förstås att överföra till Nobelpriset också, vetenskapens OS-guld. För den som vill kombinera föräldraskapet med att tillhöra den absoluta eliten i sitt yrke behöver markservicen fixas först. P.g.a kvinnors tendens till hypergami är det sällan som duktiga forskarkvinnor vill gifta sig med en halvslö man som inte har en egen karriär på minst motsvarande nivå som henne själv.  Framgångsrika män har å andra sidan sällan svårt att hitta en kvinna som kan tänka sig att bli hans hemmafru, särskilt inte i de länder varifrån de flesta Nobelpristagare kommer. Där anses det ofta helt normalt att föräldrar fördelar sina uppgifter enligt traditionella roller. Forskarvärlden är även full av män som är alltför nördiga för att hitta någon villig kvinna innan de skaffat sig någon form av status, vilket gör att de kan satsa helhjärtat på karriären.

Konkurrensen inom världseliten är extrem.

Konkurrensen inom världseliten är extrem, både inom idrott och vetenskap.

4) Kvinnor och män har olika intressen. Trots att kvinnor numera dominerar de akademiska grundutbildningarna i hela västvärlden, så är det tämligen få kvinnor som läser till t.ex. civilingenjör i teknisk fysik. I kemi och medicin är könsfördelningen jämnare, men det hjälper nog inte så mycket när övriga faktorer jag listar här vägs in.

5) Generationsgapet. De som tilldelas priset idag gjorde sina banbrytande upptäckter för kanske 20-30 år sedan, ibland mer. Om man ska bedöma underlaget för dagens Nobelpris måste man titta vilka forskare som finns i de äldre generationerna. Något säger mig att deras könsfördelning ser annorlunda ut än de unga talanger som befolkar 2010-talets forskningslaboratorier. Bloggaren Susanna Varis är inne på samma resonemang och hon tar även upp aspekter som jag inte ens orkar ge mig in på, då jag skulle ha svårt att hålla mig från pajkastning mot de som skrivit DN-artikeln. I artikelns kommentarsfält blir skribenternas resonemang sågat vid fotknölarna av en så gott som enig läsarkår, dock utan särskilt mycket av sånt som ger skäl till epitetet pissränna.

Om kön ska utgöra kriterium för Nobelpriserna, bör Madeleine Bernadotte nomineras till fysikpriset för sin upptäkt att silvertejp upphäver gravitationskraften.

Om kön ska utgöra kriterium för Nobelpriserna, bör Madeleine Bernadotte nomineras till fysikpriset för sin upptäckt att silvertejp upphäver gravitationskraften.

Det skulle kunna skrivas mycket mer om detta ämne, men då jag varken aspirerar på litteraturpriset eller tillhör de insnöade akademikerna, så måste jag sätta punkt här, eftersom det finns risk för mer snöskottning tidigt i morgon bitti.

Fler blogglänkar: Toklandet, Musik o signaler, Svensson

Annonser

6 thoughts on “Pingvinberget

  1. Kanske mest notabelt i alla sammanhang där ”problemet” tagits upp är frånvaron av exempel på lämpliga kvinnliga nobelkandidater. Kan man inte ens presentera en sådan lista så kan man nog lika väl stänga munnen.

    Är det inte för övrigt toppen av humor och symptomatiskt på den svenska fördummningsindustrin att toppnamnet i den digra listan av underskrivare är Amelia Adamo?

    Kom ihåg att spara namnlistan som framtida referens. En rejäl klump ur genuseliten avslöjar sin kompisklubb!

  2. Mycket bra post. Här är ett till uppslag. Hanne Kjöller skriver att kvinnor blir sjuka av fasta relationer till män.

    ”Ännu skummare är att förändringen mellan könen börjar fyra år före första barnets födelse. Skillnaden är mycket mindre än den dubblerade frånvaro som uppträder när barnet är runt ett år. Men ändå. Man undrar. Är det själva parrelationen och samboskap som har en negativ effekt på kvinnors hälsa? Och gäller det i så fall enbart hetero­relationer?

    Ur ett jämställdhetsperspektiv hade det förstås varit intressant att se om kvinnor som lever med kvinnor, eller kvinnor som valt att ensamma skaffa barn med hjälp av insemination utvecklar samma typ av sjukstatistik som kvinnor generellt. Det skulle i så fall ge en vink om huruvida det är barnen eller lata män som knäcker mödrarna.”

    I en kommentar påpekas att Kjöller missar den möjliga förklaringen att kvinnor gifter sig med mer högpresterande män just för att kunna ta det lugnare och känna efter mera. Män blir inte friskare och rikare av att gifta sig, utan får gifta sig just för att de är friska och rika. Om de blir sjuka och fattiga, blir de dumpade, vilket väl Kjöller tolkar som att deras makor hållit dem friska och rika, och att de tappar den hjälpen efter en skilsmässa.

    Men det är intressant hur omedveten hon är att hon spekulerar åt och att hon ständigt spekulerar åt samma håll.

  3. Ping: Ridderlig snöröjning | Bashflak

  4. Ping: Lutar pingvinberget? « Certatio

  5. Ping: Nördar & genier | Bashflak

  6. Ping: Dummast i Sverige | Bashflak

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s