Horoskåp

Mitt horoskåp säger att när Venus måne är i den röda veckan, är det rätt tid att besöka gatan med de röda lamporna.

20130405-014238.jpg

Och det är vad man får när företagets resebyrå tecknar avtal med de billigaste hotellen. Jag är just nu på jobbresa i Munchen, där kulturen är lite annorlunda än hemma. Hela vägen från Haubtbahnhof har det varit hotell – kebab – casino – horhus – hotell – kebab – casino – horhus… Men det billiga hotellet jag fick är OK, jag betalar per dygn och inte per timme. Känns dock inte så angeläget att prova allt vad gatan har att erbjuda. Min 40+ hustru är fräschare än de yngre damer som vinkat på mig i skyltfönstren på vägen hit.

Jag har i stället haft en ölkväll på stan med min barndomskamrat konstnären, som blivit fast i Bayern och bildat familj, efter att han gått på konstakademin här. Vi var bästisar genom hela grundskolan och man märkte redan i lågstadiet att han hade bildtalang utöver det vanliga. En rolig anekdot var i tonåren, när han varit ute på löpträning och kom hem sent. Då hade hans bröder glufsat i sig kvällsmaten och inte lämnat något kvar. Storebrodern sa åt honom: Det är lika bra att du vänjer dig vid svält, du som ska bli konstnär! Men idag är han internationellt framgångsrik och kan försörja både sig och tidvis sin hustru när hon är mammaledig. Mer än vad hans kaxiga storebror klarar.

20130405-014626.jpg

I påskhelgen hade han vernissage hemma i Skåne, där han bl.a. fick besök av min grannfru M. Ny medan jag var där, en tant som de flesta av er andra i bloggosfären skrivit mycket om. Jag hade kunnat fråga henne ifall förra veckans rykte om hennes avgång var sant, men jag lät bli eftersom jag tycker att privatlivet är heligt. Hur som helst var hon på strålande humör och enligt Expressen har Åklagarmyndigheten dementerat, så jag tror hon är kvar.

Annonser

4 thoughts on “Horoskåp

  1. Pinsamt, typ femte gången jag läser rubriken ramlar poletten ner. Inte alla hästar hemma idag tydligen 🙂

  2. I ”Land of the rising Yen” skriver George Mikes om Japan (1970) och representationskonton. Att underhålla kunder på restauranger och nattklubbar var en viktig del av vissa jobb. Lönen ökade inte särskilt mycket under karriären – det som visade vilken status man hade var hur mycket man kunde spendera på representation. Ofta rörde det sig om flera gånger lönen.

    En europeisk man Mikes intervjuade jobbade på ett Japansk företag och var tämligen förtjust i sydostasiatiska kvinnor. Vid ett tillfälle råkade han, precis innan han skulle iväg på tjänsteresa söderut, säga fel sak till högste chefen. Som hämnd fick han sin representationsbudget för den resan förändrad:
    Den blev fördubblad. Så att han kunde ta hustrun med sig överallt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s