Varför antifeminism?

Hannah Lemoine ställde häromdagen en intressant fråga på sin blogg, under en diskussion om tomrummet efter Pelle Billing.

Jag tror absolut att det är män som måste sköta männens jämställdhetskamp, det kan inte kvinnor ordna för män och kvinnor har helt enkelt olika upplevelser av livet i förhållande till sina kön. Jag förstår dock inte fokuset på antifeminism hos MRA’s. (Hannah Lemoine)

Jag svarade redan i hennes kommentersfält, men ska här ytterligare utveckla min syn på saken. Det är svårt att jobba med mansfrågor utan att samtidigt aktivt bekämpa den nutida feminismen, d.v.s. den radikala varianten vi möter på många ställen i politik, akademi och media. De som t.ex. använder en påstådd könsmaktsordning som ursäkt för att diskriminera män och sprida negativa attityder om män och manlighet. Jag har aldrig haft några problem med den liberala feminismen, vilken precis som jämställdismen vill ha lika spelregler och individuell frihet att välja sitt liv. Men efter att de målen uppnåddes för svenska kvinnor 1983, så har de liberala feministerna antingen tystnat eller radikaliserats. Den radikala feminismen som dominerar dagens jämställdhetsdebatt är ett av de största hindren mansrörelsen har på vägen. När jag började blogga för snart ett år sedan definierade jag tre viktiga mansfrågor som jag vill verka för att lösa.

1) Misandri i media, detta ständiga kollektiva skuldbeläggande och guilt by association som vi matas med nästan varje dag, ibland kryddat med ett öppet hat i form av invektiv som gubbslem, vit kränkt man etc. De skribenter och debattörer som är aktiva i att sprida denna misandri är så gott som uteslutande feminister. T.o.m. timide Pelle Billing fick ta en massa oförtjänt skit från avlönade skribenter i media, trots sin försonliga framtoning. Bland namnkunniga mediefeminister är det väl bara Sakine Madon och i viss mån Cissi Wallin som vågar sig på internkritik, vilket båda fått betala ett högt pris för. Sakine kallades antifeminist i Maria Svelands senaste bok och Cissi har mobbats bort från sitt kära Twitter (men nu kommit tillbaka). Förutom det öppna manshatet så hittar man även mer subtila härskartekniker, där osynliggörande är bland de vanligaste. Det kan handla om att göra kvinnofrågor av problem som drabbar båda könen i ungefär samma utsträckning, t.ex. näthat, våld i nära relationer eller könsstympning. Många vänsterfeminister är anhängare av kulturrelativismen, som de anser ger dem full rätt att spy galla över sina påstådda förtryckare.

Misandrin är så normaliserad i samhället att en av regeringens remissinstanser sprider ett sånt här budskap via sina officiella kanaler.

Misandrin är så normaliserad i samhället att en av regeringens remissinstanser sprider ett sånt här budskap via sina officiella kanaler, som reklam för ett arrangemang som fått 10 miljoner kr i skattestöd. Och detta helt utan att en enda medieskribent reagerar.

2) Mansdiskriminering i regler och lagar, som bl.a. beskrivs i Pär Ströms bok Mansförbjudet. Eftersom ledande feminister inte vill ha könsneutral lagstiftning och i vissa fall vill införa ännu fler mansdiskriminerande regler, t.ex. mansskatt och könskvotering, så är det inte en fråga som går att lösa om man inte är aktiv antifeminist. Det finns även gott om feminister vid kvinnojourer och socialkontor runt om i landet som aktivt bekämpar mäns rättsäkerhet med devisen anklagad = skyldig. Och dessa feministiska småpåvar har verklig makt att förstöra enskilda individers liv.

Sverige lagar och myndighetsregler diskriminerar fortfarande män

Sveriges lagar och myndighetsregler diskriminerar fortfarande män

3) Pojkarnas misslyckande i skolan. Skolverket har t.ex. en generaldirektör som uppvisar öppen feministisk bias och låter den ideologin genomsyra hela verksamheten. Den här punkten skulle kunna bli väldigt lång, men eftersom det mesta avhandlades i mitt förra inlägg som rapporterade att myten om pojkars antipluggkultur nu avfärdas av en genusforskare, så jag nöjer mig med att fråga: På vilket sätt är feminism bra för pojkar?

Skolverket har en öppet feministisk bias

Skolverket har en öppet feministisk bias

Överlag har feminismen en negativ attityd till män, när man talar om att ‘dekonstruera maskuliniteten’ och liknande. Det tillämpas på både vuxna män och på pojkar, där feminister t.ex. tycker att om pojkarna bara slutade vara pojkar, så skulle allt bli bra. Men varför ska inte pojkar och män få vara sig själva? Ur samhällsperspektiv vore det rent destruktivt att avskaffa maskuliniteten, d.v.s. förmågan att beskydda och försörja.

Även ur individuellt perspektiv skulle det vara lurendrejeri att avskaffa maskuliniteten, om man inte samtidigt omprogrammerar heterokvinnans sexualitet. För det vi kallar maskulinitet är egenskaper och beteenden som heterosexuella kvinnor tänder på och gärna belönar sexuellt. Detta uppmärksammades bl.a. av Katherina Janouch, under sommarens debatt om ‘den asexuella söderhipstern’. Även uttalade feminister föredrar i regel maskulina män, även om det finns undantag.

Det finns dock många män som inte riktigt vill eller klarar att leva upp till den traditionella mansrollen. I ett liberalt samhälle ska det naturligtvis vara tillåtet att forma sitt eget liv som man vill, så det är egentligen inget problem. Vill folk hellre ansluta sig till livsstilar som MGTOW eller HBT i stället för heterokärnfamiljsnormen, så är det deras eget val, inget vi andra ska fördöma. Det mansrörelsen måste bekämpa är att feminister vill påtvinga en avmaskulinisering uppifrån, där allt som förknippas med traditionell manlighet fördöms.

Ledande feminister påstår att lösningen på pojkars problem i skolan är att de helt enkelt slutar vara pojkar och blir mer som flickor

Ledande feminister påstår att lösningen på pojkars problem i skolan är att de helt enkelt slutar vara pojkar och blir mer som flickor

Om liberala feminister vill vara med på tåget så är de välkomna. Vi kämpar för samma mål som dem, så där finns egentligen ingen motsättning. Men utan att ta strid mot den radikala feminismen som genomsyrar stora delar av politik och media, så kommer mansrörelsen aldrig att komma någon vart.

Annonser

26 thoughts on “Varför antifeminism?

  1. Jag tycker du har valt fel bild för anti-feminism, venus-symbol betyder ju kvinna så du säger här att kvinnor=feminism. Den rätta bilden är överstuken kvinnokamp-symbol, den med knytnäven.

    • Eftersom ledande feminister sätter likhetstecken mellan antifeminism och kvinnohat, så tror jag inte att det gör någon skillnad för dem.

      De kommer att hata mig ändå.

      • Jo men att de gör det är ju ett ohederligt grepp för att få antifeminism att framstå som kvinnofientligt. Att spela med på det blir att säga att feminism är bra för kvinnor vilket många antifeminister inte håller med om.

  2. Välavvägt inlägg med demonstrerad känsla för vad den stora grupp män som inte kallar sig feminister känner idag inför den helt sanslösa VERSALfeminismen och den kommunistiska galenfeminismen.

    Min kommentar står däremot i dörrposten till det rabiata vilket inte är min stil alls.Kan inte låta bli! Men tänker samtidigt att visst finns det en feminism som söker jämställdhet och som inte söker maskulinitetens förintelse så som den idag gestaltar sig i manskroppar. En feminism som inte gör hatet till såväl medlet som ändamålet.

    Tack Bashflak!

  3. Jag kan bara hålla med. Å andra sidan är varje försök att i grunden ändra människans natur dömt att misslyckas.Det enda som följer på sådana försök är ofattbart lidande.

    Kvinnor i alla samhällen har ett sätt att signalera sin kvinnlighet, även om det skulle handla om att låta huvudduken glida upp till mitten på hjässan eller använda sandaler och lackera tånaglarna (observerat i Iran) eller välja extra åtsittande arbetsuniformer (läst om 50-talets Sovjet). Även feminister signalerar, rätt kraftigt f.ö. Män å sin sida kommer alltid att försöka prestera och imponera.

    De män som nu svärmar kring feminismen tror sig ha funnit en genväg till att erövra kvinnor. På fullaste allvar tror de att kvinnor vill ha en man som sitter och gråter vid deras fötter. Dessa män kommer att bli besvikna och jag blir inte särskilt förvånad om jag om 20 år kan konstatera att alla de där kvinnohatande männen var extremfeminister runt år 2013…

  4. Ping: Vem är extremist? | WTF?

  5. Jag håller med om mycket av du skriver. Men feminism handlar delvis om att motverka kvinnoförakt och diskriminering av kvinnor och på de punkterna håller jag med feminismen. Dessutom, vilket du skriver, finns liberal feminism och jag tycker att det är fel att klumpa ihop all feminism till en enda Valerie Solanas, My Vingren eller Margareta Winberg. Därför är jag inte antifeminist, utan icke-feminist och ekvalist. Men jag har förståelse för din ståndpunkt.

    • Problemet är väl att det knappt finns nån liberal feminism kvar i Sverige. Sakine Madon, OK. Men vilka mer?

      Arnholm, säger kanske någon? Inte en chans, hon är beredd att försaka liberalismens grunder till förmån för feminismen.

      • Den är marginaliserad, men den finns. Hanna Wagenius tycker jag är ett bra exempel, även om det finns fler anonyma liberala feminister på Flashback, t. ex. Mina övriga poänger kvarstår oemotsagda.

      • Kate80? Vad hjälper det med en ensam röst på Flashback? Det är ju bara ett ställe för att riskfritt pröva debattargument samt hitta nyhetsdetaljer som media mörkar.

        Wagenius kritiserade jag häromdagen, när hon ifrågasatte barnens rätt till båda föräldrarna.

        Sen uppfattade jag inte att dina poänger var avsedda att motsägas. Vi är båda ekvalister och min poäng är att den feminism som dominerar dagens Sverige är antiekvalister. Därför är det nödvändigt att ta strid mot den.

      • Absolut ska feminismen bemötas och motsägas. Vanföreställningen om patriarkatet leder i förlängningen till ett samhälleligt mansförakt som drabbar enskilda män, i vissa fall väldigt hårt. Denna vanföreställning måste bekämpas.

  6. Mycket bra inlägg Bashflak, håller med om att radikalfeminismen idag motarbetar mansfrågor så blir motståndet mot den nödvändig.

    Lite off-topic, tänkte att du som både är vetenskapligt bevandrad och en skarp bloggare kunde skriva om programmet som sändes i Vetenskapens Värld igår. Jag kommenterade det kort hos Toklandet här men tror du kan göra det mer utförligt och bättre.
    http://toklandet.wordpress.com/2013/09/29/politism-se-verkar-enbart-besta-av-troll/#comment-7724

    SVT presenterar nu feministisk pseudovetenskap i nivå med kreationism som fakta. Se programmet här och få magsår…
    http://www.svtplay.se/vetenskapens-varld

    • Jag såg inte programmet eftersom jag var på affärsmiddag utomlands när det sändes. När jag väl får tid att kolla upp det i detalj, så är det nog redan inaktuellt.

      • Programmet var helt horribelt, det värsta är att det inte ens presenterades som en teori utan som FAKTA. Det var i nivå med kreationism, jag kan inte se någon skillnad. Titta på det när du får tid, med risk för magsår…

  7. Ping: Efterlysning: Billing v2.0 | Certatio

  8. Ping: Min jämställdhetskamp handlar inte om feminism | Genusdebatten

  9. Ping: Många kloka ord för @Feministern att citera | Bashflak

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s