Skogsbaserade fordonsbränslen

Inför valet tävlar partierna om att vara miljövänligast. (F!) och (MP) vill förbättra miljön genom att baktala eller tvångsomskola vita heterosexuella män, eftersom ”forskning visar” att männen kör bil i 76% av resorna men kvinnorna bara i 73%. (S) och Alliansen har mer dock positivistiska lösningar. Centerpartiets Annie Lööf kom häromdagen med ett utspel om att ”Vi ska straffa utsläppen, inte bilisterna” och vill därför skattesubventionera s.k. miljöbilar och straffbeskatta koldioxidutsläpp ytterligare. Och man får anta att det är en linje som hela Alliansen står bakom, eftersom regeringen brukar prata ihop sig innan de presenterar satsningar. Stefan Löfven kontrade med en satsning på stöd till utveckling och produktion av skogsbaserade fordonsbränslen i samarbete med industrin, vilket enligt Skogsindustriernas beräkning även ska ge ca 25000 nya jobb. Själv är jag som teknik-optimist försiktigt positiv till både Lööfs och Löfvens förslag. Men det är viktigt att vara realist här – ”Money Talks!”. Ytterst få skulle köpa något som var dyrare eller sämre bara för att det anses mer miljövänligt, åtminstone inte något så dyrt som en bil.

Biobaserade fordonsbränslen är något jag själv som kemiingenjör kollat lite extra på, för att kunna bedöma om den branschen kan vara intressant för ett eget karriärbyte det närmsta decenniet, eller något jag kan rekommendera mina barn att göra karriär inom. Men så länge araberna kan pumpa upp olja ur ökensanden med en produktionskostnad på nån krona litern, är det svårt att konkurrera ekonomiskt. De svenska politikerna har inte heller så mycket utrymme att höja bränsleskatterna ytterligare, eftersom det då blir en klassfråga vem som kan bo på landsbygden. Smärtgränsen är redan nådd på den punkten.

Själv kör jag spritbil

Andra kör på dinosarier, själv kör jag spritbil

Jag ska här gå genom de bränslen som enligt mina efterforskningar kan produceras av svensk skogsråvara och var tekniken står idag.

Etanol
Det satsades stort på fordonsetanol för ett antal år sen. Men det har mynnat ut i kapitalförstöring på flera plan. Etanolfabrikerna är olönsamma. Agroetanol i Norrköping har lagts ner i sommar och skandalerna vid Sekab i Örnsköldsvik figurerade i veckans avsnitt av Uppdrag Granskning. Mackarna som investerat i etanolpumpar för dyra pengar, säljer knappt nån E85 och kan därför inte räkna hem investeringen. Vi bilister som kör på etanol, drabbas av att bilarna tillbringar mycket tid på verkstan. Det är etanolens högre förbränningstemperatur som är boven i dramat, motorerna slits hårdare än med bensin. SAAB har nog de minst dåliga etanolbilarna på marknaden, de har lagt lite mer möda på att optimera motorerna för det nya bränslet än många andra tillverkare. Men det har de inget för, de gick i konkurs ändå. Idag säljs nästan inga nya etanolbilar, marknaden är stendöd.

Själv kör jag en begagnad SAAB 9-3 Biopower och är ganska nöjd med den. Med låg skatt och låg bränslekostnad per mil är den billigare att äga än mina tidigare bilar. Å andra sidan är serviceintervallen korta, och när det börjar bli dags för service så märks det tydligt, till skillnad från bensinbilar, genom att den börjar hosta och hacka. Det är en pigg bil med mycket körglädje när man kör den ”som den är”, men så fort man hänger på ett släp så märks det att den har riktigt klent vridmoment. Att dra upp 1.5 ton båt ur sjön blir riktigt pinsamt, med motorstopp varje meter och rykande lameller. Den får även tankas ofta, då etanolen har mindre energivärde per liter än bensin. Jag/hustrun har kompletterat med en diesel-SAAB för långfärder, vilken med sin låga bränsleförbrukning är ännu billigare i drift trots den höga skatten.

Det finns intressant teknik att tillverka etanol ur skogsråvara. Bland de jag sett, är det varianter där cellulosan bryts ner till socker som sedan jäses till sprit, som är intressantast. De kan då, likt en kemisk massafabrik, elda ligninet i veden för att framställa den energi som behövs i destilleringsprocessen och ger även ett överskott till fjärrvärme etc. Jag vet ej vilken teknik Sekab använder men tror ej det är en sådan process. Ingen vågar investera i obeprövad teknik så länga araberna pumpar olja för nån krona litern.

Metanol
Björn Gillberg har kämpat i många år för att nån ska satsa på en anläggning för framställning av fordonsmetanol i svensk glesbygd. Tekniken att framställa träsprit är gammal och välkänd och har nog förfinats ytterligare på senare år. Specialiserade metanolmotorer finns för vissa tillämningar, t.ex. dragracing. Basisten i mitt band är medlem i ett team som blivit Europamästare med sin metanolbil. Men metanolen lider av samma kapitalrisk som etanolen – ingen vågar investera i Gillbergs fabrik. Dessutom har metanolen nackdelen av att vara dödligt giftig vid förtäring, till skillnad från etanol och bensin, så den är inte idiotsäker.

Butanol
Det finns en lång rad jäsprocesser för att framställa butanol, där etanol och andra substanser också utvinns på köpet. Med butanol i tanken kan man köra en vanlig bensinmotor utan nämnvärda modifieringar. Nackdelen är att det bokstavligen luktar skit, men bensin och diesel luktar å andra sidan inte heller så gott. Den intressantaste processen för butanolframställning bygger på just skit, med en bakterie som hittats i zebrans tarmkanal. Till skillnad från andra liknande jäsprocesser är den inte anaerob och kan därmed ske i atmosfärstryck. Framställning kan ske ur alla former av cellulosahaltigt material – returpapper, skogsavfall, jordbruksavfall och liknande, vilket ger låga råvarukostnader förutom transporten. Ett problem är dock att bakterien dör redan vid några promilles koncentration på butanolen, så produkten måste kontinuerligt extraheras av och lösningsmedlet destilleras bort. Tulane University söker nu industriella partners för att skala upp processen från laboratoriet, men det är nog många år kvar innan vi kan köpa butanol från svenska skogar, om någonsin. Sannolikt föreligger samma kapitalrisk som för etanol och metanol.

Dr Mullins vid Tulane University samlade bajs från alla djuren på New Orleans Zoo för att se vilken bakterie som var bäst på butanoljäsning

Dr Mullins vid Tulane University samlade bajs från alla djuren på New Orleans Zoo för att se vilken bakterie som var bäst på butanoljäsning

Biogas
En biogasanläggning baserad på avloppsvatten från skogsindustrin, där råvaran är gratis och anläggningen ger minskade utsläpp, har en återbetalningstid på 3-7 år, vilket dock är mycket i tider av försiktigt investerare. Vad jag vet finns det ingen sån anläggning i Sverige idag. Däremot har Göteborgs Energi byggt en anläggning som i jämförelse framstår som ren kapitalförstöring, då den ska hämta råvaran från skogen till mycket högre kostnader än de anläggningar som lokaliseras till befintliga industriavlopp.

Många kommunala bussbolag kör på biogas. Bilar som kan köra biogas är också ganska stort och det finns modeller från Volkswagen, Volvo m.fl. På kontinenten är det dock ännu större och många av de svenska bilarna går på export till Tyskland, vilket gjort att de kan vara svåra att få tag på här.  En nackdel är att motorerna kräver bensin i startögonblicket, vilket leder till dubbla tanksystem, samt att de har kort räckvidd med enbart gas.

Svartlutsförgasning och tallolja
Svartlutsförgasning använder begagnad kokvätska från sulfatprocessen till att framställa drivmedel. Kokvätskan eldas annars i fabrikens återvinningspannor, där mycket av energin går ut till kråkorna. Jag är inte helt påläst här, men vad jag förstått kan både bensin och diesel framställas på detta vis. En nackdel med processen är att den kräver en befintlig sulfatfabrik, så kapaciteten är begränsad av antalet såna anläggningar. Det svenska fordonsbränslebehovet torde vara långt större än så. Preem lanserade nyligen en kampanj om ”framtidens bensin”, som vad jag förstått bygger på just svartlutsförgasning. Men det kan vara ett missförstånd från min sida, i ett pressmeddelande står t.ex. talat om tallolja. En viss mängd tallolja ingår redan nu i Preems diesel, 10% tror jag, men i den nya varianten blir det ännu mer. Tallolja är de fetter och hartser som ganska enkelt kan avskiljas från kokvätskan i sulfatprocessen. Ett problem är att den redan används för framställning av såpa och andra kemiska produkter, vilket gör den till ett dyrt bränsle. Detta kräver skattesubventioner och långsiktiga politiska lösningar, vilket är vad Preem efterfrågar i sin kampanj. Det tycks som att både S och Alliansen hörsammat dem i sina valmanifest.

Gengas
En museal teknik för verkliga entusiaster. Billig i drift, men tämligen opraktisk.

Annonser

7 thoughts on “Skogsbaserade fordonsbränslen

  1. Gengas, ja. ‘Eftertanken’.
    Kul att för en gångs skull få höra något från någon som är påläst och inte bara tycker till.

    (Angående landsbygden skrev Marcus Persson på op.se följande. ”Miljöpartiets reformprogram är inte förankrat i hela Sverige. Det är en politik där bara städer och större tätorter kommer överleva, omringat av ödelagda landskap.”)

  2. I 1980-tals rollspelet ”Twilight:2000” spelar man amerikanska soldater i östeuropa efter ett tredje världskrig med kärnvapen.
    Man brukade ha ett fordon för hela gruppen – en jeep eller en stridsvagn. För att få bränsle till den hade man en ”still,” (destilleringsapparat) i vilken man med jämna mellanrum måste lägga biomassa, som sedan automatisk bryts ned till ‘bränsle’.

    Då blir frågorna:
    Kan man på några dagar, med en apparat som får plats i bagaget på en vanlig bil, skapa bränsle som man kan köra på … hur länge? Och om man har en stridsvagn? Får man ren etanol eller en blandning av olika -oler? (Det var ett tag sedan gymnasiekemin.)

    • Utrustning för att skapa bränsle kan man, rent tekniskt, få plats med i bagaget, men det går inte snabbt och kapaciteten är väldigt begränsad. På några veckor, med den kapaciteten, kanske du kan få ihop tillräckligt för att köra en moped runt kvarteret. Normalt sett krävs betydligt större anläggningar och det går åt en hel del energi för att driva dem. Oavsett vilken sorts biobränsle man väljer så krävs det dessutom ett antal uppreningssteg för att inte förstöra motorerna.

    • Förlåt ett sent svar, men sån 80-tals science fiction låter lika trovärdigt som howerboards i ”Back to the Future”. Såna borde väl vara ute på marknaden vid det här laget?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s