Skogsbaserade fordonsbränslen

Inför valet tävlar partierna om att vara miljövänligast. (F!) och (MP) vill förbättra miljön genom att baktala eller tvångsomskola vita heterosexuella män, eftersom ”forskning visar” att männen kör bil i 76% av resorna men kvinnorna bara i 73%. (S) och Alliansen har mer dock positivistiska lösningar. Centerpartiets Annie Lööf kom häromdagen med ett utspel om att ”Vi ska straffa utsläppen, inte bilisterna” och vill därför skattesubventionera s.k. miljöbilar och straffbeskatta koldioxidutsläpp ytterligare. Och man får anta att det är en linje som hela Alliansen står bakom, eftersom regeringen brukar prata ihop sig innan de presenterar satsningar. Stefan Löfven kontrade med en satsning på stöd till utveckling och produktion av skogsbaserade fordonsbränslen i samarbete med industrin, vilket enligt Skogsindustriernas beräkning även ska ge ca 25000 nya jobb. Själv är jag som teknik-optimist försiktigt positiv till både Lööfs och Löfvens förslag. Men det är viktigt att vara realist här – ”Money Talks!”. Ytterst få skulle köpa något som var dyrare eller sämre bara för att det anses mer miljövänligt, åtminstone inte något så dyrt som en bil.

Biobaserade fordonsbränslen är något jag själv som kemiingenjör kollat lite extra på, för att kunna bedöma om den branschen kan vara intressant för ett eget karriärbyte det närmsta decenniet, eller något jag kan rekommendera mina barn att göra karriär inom. Men så länge araberna kan pumpa upp olja ur ökensanden med en produktionskostnad på nån krona litern, är det svårt att konkurrera ekonomiskt. De svenska politikerna har inte heller så mycket utrymme att höja bränsleskatterna ytterligare, eftersom det då blir en klassfråga vem som kan bo på landsbygden. Smärtgränsen är redan nådd på den punkten.

Själv kör jag spritbil

Andra kör på dinosarier, själv kör jag spritbil

Jag ska här gå genom de bränslen som enligt mina efterforskningar kan produceras av svensk skogsråvara och var tekniken står idag.

Etanol
Det satsades stort på fordonsetanol för ett antal år sen. Men det har mynnat ut i kapitalförstöring på flera plan. Etanolfabrikerna är olönsamma. Agroetanol i Norrköping har lagts ner i sommar och skandalerna vid Sekab i Örnsköldsvik figurerade i veckans avsnitt av Uppdrag Granskning. Mackarna som investerat i etanolpumpar för dyra pengar, säljer knappt nån E85 och kan därför inte räkna hem investeringen. Vi bilister som kör på etanol, drabbas av att bilarna tillbringar mycket tid på verkstan. Det är etanolens högre förbränningstemperatur som är boven i dramat, motorerna slits hårdare än med bensin. SAAB har nog de minst dåliga etanolbilarna på marknaden, de har lagt lite mer möda på att optimera motorerna för det nya bränslet än många andra tillverkare. Men det har de inget för, de gick i konkurs ändå. Idag säljs nästan inga nya etanolbilar, marknaden är stendöd.

Själv kör jag en begagnad SAAB 9-3 Biopower och är ganska nöjd med den. Med låg skatt och låg bränslekostnad per mil är den billigare att äga än mina tidigare bilar. Å andra sidan är serviceintervallen korta, och när det börjar bli dags för service så märks det tydligt, till skillnad från bensinbilar, genom att den börjar hosta och hacka. Det är en pigg bil med mycket körglädje när man kör den ”som den är”, men så fort man hänger på ett släp så märks det att den har riktigt klent vridmoment. Att dra upp 1.5 ton båt ur sjön blir riktigt pinsamt, med motorstopp varje meter och rykande lameller. Den får även tankas ofta, då etanolen har mindre energivärde per liter än bensin. Jag/hustrun har kompletterat med en diesel-SAAB för långfärder, vilken med sin låga bränsleförbrukning är ännu billigare i drift trots den höga skatten.

Det finns intressant teknik att tillverka etanol ur skogsråvara. Bland de jag sett, är det varianter där cellulosan bryts ner till socker som sedan jäses till sprit, som är intressantast. De kan då, likt en kemisk massafabrik, elda ligninet i veden för att framställa den energi som behövs i destilleringsprocessen och ger även ett överskott till fjärrvärme etc. Jag vet ej vilken teknik Sekab använder men tror ej det är en sådan process. Ingen vågar investera i obeprövad teknik så länga araberna pumpar olja för nån krona litern.

Metanol
Björn Gillberg har kämpat i många år för att nån ska satsa på en anläggning för framställning av fordonsmetanol i svensk glesbygd. Tekniken att framställa träsprit är gammal och välkänd och har nog förfinats ytterligare på senare år. Specialiserade metanolmotorer finns för vissa tillämningar, t.ex. dragracing. Basisten i mitt band är medlem i ett team som blivit Europamästare med sin metanolbil. Men metanolen lider av samma kapitalrisk som etanolen – ingen vågar investera i Gillbergs fabrik. Dessutom har metanolen nackdelen av att vara dödligt giftig vid förtäring, till skillnad från etanol och bensin, så den är inte idiotsäker.

Butanol
Det finns en lång rad jäsprocesser för att framställa butanol, där etanol och andra substanser också utvinns på köpet. Med butanol i tanken kan man köra en vanlig bensinmotor utan nämnvärda modifieringar. Nackdelen är att det bokstavligen luktar skit, men bensin och diesel luktar å andra sidan inte heller så gott. Den intressantaste processen för butanolframställning bygger på just skit, med en bakterie som hittats i zebrans tarmkanal. Till skillnad från andra liknande jäsprocesser är den inte anaerob och kan därmed ske i atmosfärstryck. Framställning kan ske ur alla former av cellulosahaltigt material – returpapper, skogsavfall, jordbruksavfall och liknande, vilket ger låga råvarukostnader förutom transporten. Ett problem är dock att bakterien dör redan vid några promilles koncentration på butanolen, så produkten måste kontinuerligt extraheras av och lösningsmedlet destilleras bort. Tulane University söker nu industriella partners för att skala upp processen från laboratoriet, men det är nog många år kvar innan vi kan köpa butanol från svenska skogar, om någonsin. Sannolikt föreligger samma kapitalrisk som för etanol och metanol.

Dr Mullins vid Tulane University samlade bajs från alla djuren på New Orleans Zoo för att se vilken bakterie som var bäst på butanoljäsning

Dr Mullins vid Tulane University samlade bajs från alla djuren på New Orleans Zoo för att se vilken bakterie som var bäst på butanoljäsning

Biogas
En biogasanläggning baserad på avloppsvatten från skogsindustrin, där råvaran är gratis och anläggningen ger minskade utsläpp, har en återbetalningstid på 3-7 år, vilket dock är mycket i tider av försiktigt investerare. Vad jag vet finns det ingen sån anläggning i Sverige idag. Däremot har Göteborgs Energi byggt en anläggning som i jämförelse framstår som ren kapitalförstöring, då den ska hämta råvaran från skogen till mycket högre kostnader än de anläggningar som lokaliseras till befintliga industriavlopp.

Många kommunala bussbolag kör på biogas. Bilar som kan köra biogas är också ganska stort och det finns modeller från Volkswagen, Volvo m.fl. På kontinenten är det dock ännu större och många av de svenska bilarna går på export till Tyskland, vilket gjort att de kan vara svåra att få tag på här.  En nackdel är att motorerna kräver bensin i startögonblicket, vilket leder till dubbla tanksystem, samt att de har kort räckvidd med enbart gas.

Svartlutsförgasning och tallolja
Svartlutsförgasning använder begagnad kokvätska från sulfatprocessen till att framställa drivmedel. Kokvätskan eldas annars i fabrikens återvinningspannor, där mycket av energin går ut till kråkorna. Jag är inte helt påläst här, men vad jag förstått kan både bensin och diesel framställas på detta vis. En nackdel med processen är att den kräver en befintlig sulfatfabrik, så kapaciteten är begränsad av antalet såna anläggningar. Det svenska fordonsbränslebehovet torde vara långt större än så. Preem lanserade nyligen en kampanj om ”framtidens bensin”, som vad jag förstått bygger på just svartlutsförgasning. Men det kan vara ett missförstånd från min sida, i ett pressmeddelande står t.ex. talat om tallolja. En viss mängd tallolja ingår redan nu i Preems diesel, 10% tror jag, men i den nya varianten blir det ännu mer. Tallolja är de fetter och hartser som ganska enkelt kan avskiljas från kokvätskan i sulfatprocessen. Ett problem är att den redan används för framställning av såpa och andra kemiska produkter, vilket gör den till ett dyrt bränsle. Detta kräver skattesubventioner och långsiktiga politiska lösningar, vilket är vad Preem efterfrågar i sin kampanj. Det tycks som att både S och Alliansen hörsammat dem i sina valmanifest.

Gengas
En museal teknik för verkliga entusiaster. Billig i drift, men tämligen opraktisk.

Annonser

Dialog med (F!)

Det har varit mycket ståhej kring Feministiskt Initiativ på sistone. De har genom sin gräsrotskampanj värvat över tiotusen medlemmar och fick 2.3% i nån opinions-undersökning häromdagen, så nu hoppas de fortsätta växa i samma takt och komma in i både EU-parlamentet och Riksdagen. Många medier har rapporterat helt okritiskt, men ett fåtal ställer ganska tuffa frågor om partiets politik, framför allt Expressen. Det började med en kritisk ledare och fortsatte med en intervju där Karl-Johan Karlsson fick besked av Soraya Post i ett antal frågor, där vi bl.a. fick veta mer om partiets utopiska visioner om fri invandring, antivåldsförsvar och omedelbar kärnkraftsavveckling.

Men det tog verkligen fart när Timbro-debattören Rebecca Weidmo Uwell skrev ett inlägg på SVT Debatt. Hon hade läst partiprogrammet och bland annat hittat en passus under EU-politiken om att män ska omskolas i konsumtionsmönster, då (F!) anser att män är mindre klimatsmarta än kvinnor.

Fi ska verka för att ett program skapas för att finansiera för att analysera och omskola män så att de ändrar sitt konsumtions- och transportmönster för att gagna klimat och en hållbar utveckling. (Ur Feministiskt Initiativs Partiprogram, sid 79)

Debattinlägget nådde virala proportioner med tusentals delningar på Facebook och Twitter. Gudrun Schyman svarade nästa dag men bemötte inte Weidmo Uwell i en enda sakfråga, utan rabblade bara upp en massa tomma floskler som inte säger så mycket om partiets politik. Bland flera bra repliker vill jag främst rekommendera Susanna Pettersson (@cardacia), som konstaterat samma sak som jag, att Schyman undviker debatten.

Men häromdagen fick jag napp på Twitter, när jag kastade mig in i en diskussion om just detta, och Sissela Nordling Blanco, som jämte Gudrun Schyman och Stina Svensson utgör partiets ledartrojka, hade en ganska lång dialog med mig. Tidigare hade mina mediala erfarenheter av Nordling Blanco inskränkt sig till nyheten att hon häromåret beordrade avhysning av två personer från ett möte om rasdiskriminering, då hon ansåg att dessa båda hade fel hudfärg. Diskussionen följer nedan:

Kommentar: Studien angående kvinnors konsumtionsmönster jag nämner, refereras här. (F!) har ännu inte uppgett källa för sitt påstående.

Och där valde hon att inte svara mer. Kanske blev frågorna för svåra och de logiska bristerna för uppenbara?

Rösta rosa?

Rösta rosa?

Fler inlägg på liknande tema: Dialog med Piratpartiet

Vinter med Hans Rosling

Idag kan jag rekommendera radioprogrammet Vinter med belevade possibilisten & kunskapsfanatikern Hans Rosling, när han berättar om sina möten med världens statsmän, miljardärer, 1st ladies, samt dödsjuka barn, hotfulla machetegangsters och tacksamma bybor i Afrika. Den röda tråden är den krympande skillnaden mellan i-länder och u-länder och medieskribenters & gemene mans okunskap om denna utveckling. I berättelsen väver han in små quiz-frågor om hälsoläget i världen, så som han gör dagligen i sitt nuvarande jobb i stiftelsen Gapminder.

I slutet kommer han in på genusfrågor och säger att ca 20% av bristerna i flickors skolgång beror på gender-problem medan 80% beror på fattigdom. Han är öppen med de problem som finns, men bekämpar de myter och bullshit vi ofta får höra, precis som det ska vara.

Bonus: Tidvis ungdomlig musik som Ung & Kåt, varvat med gamla klassiker

Ingenjörer & entreprenörer

Jag har tidigare skrivit ett antal inlägg om befolkningsexplosionen och de utmaningar den medför för mänskligheten. En av de profeter som är värda att lyssna på, är den optimistiske svensken Hans Rosling som är professor i global medicin vid Karolinska Institutet. En av hans käpphästar är att vi är alltför okunniga om att världen blir en allt bättre plats att leva på, trots att vi blir fler och fler som ska dela på kakan. Nyligen publicerades en studie som visar att en majoritet av svenskarna fortfarande tror att världen ser ut som den gjorde för 30 år sen, med U-länder och I-länder. Men bara i Afrika finns t.ex. 800 miljoner mobilabonnemang på 1 miljard människor. Media rapporterar sällan de små, goda nyheterna, vilket gör att vi inte får veta hur världen blir bättre.

Good news

Nyheter vi borde läsa oftare

Hans Rosling påpekar ofta att välstånd och hälsa är nyckeln till att bekämpa överbefolkningen, eftersom friska medelklassmänniskor föder färre barn, vilket gör att befolkningstalet kommer att plana ut om alla länder får någorlunda levnadsstandard. Även i muslimska länder minskar födelsetalen kraftigt när spädbarnsdödlighet och barnsängsfeber bekämpas, till skillnad från vad vissa tror. Rosling chattade häromdagen med DNs läsare och hans slutkläm sammanfattade det hela bra: Människan måste bli sin egen räddning!

En viktig pusselbit för att öka världens välstånd är att utveckla tekniker som kan ge oss moderna bekvämligheter som toaletter och avloppshantering, kylskåp, tvättmaskiner och värmepumpar/luftkonditionering, utan att tära alltför mycket på resurserna. Grön el, gröna fordonsbränslen, rent vatten och kretsloppsanpassade kemikalier (inklusive handelsgödsel), är några saker som behöver utvecklas mer för att det ska fungera. Och det som fungerar allra bäst är sånt som vem som helst har råd med. De gröna alternativen måste vara bättre eller mer prisvärda än de befintliga, annars kommer de aldrig att nå framgång hos den stora massan.

I chatten förespråkar Hans Rosling olika typer av skatter på onödiga lyxvaror som inte hör till basbehoven. Och även om jag inte gillar höga skatter, så kan jag hålla med om att han har en poäng. T.ex. fordonsetanol skulle fortfarande inte haft en chans mot bensin om den inte varit lägre beskattad, men nu när man spar ett par kronor per mil så kör t.o.m. en ‘motorhead’ som jag etanolbil. ‘Money Talks’ brukar det heta, folk i allmänhet väljer gärna det alternativ som är billigast eller bekvämast ur ett egoistiskt perspektiv. Men allra bäst är förstås lösningar som är attraktiva för allmänheten utan skattesubventioner, och det är där ingenjörer och entreprenörer kommer in i bilden. Skatter eller förbud är ju det enda styrmedel politiker och ekonomer har att tillgå, och det räcker inte alltid hela vägen.

Det behövs fler naturvetare och ingenjörer som utvecklar de smarta lösningarna som går hem hos folket, som gör vårt liv enklare och mer kostnadseffektivt utan att belasta miljön på ett ohållbart vis. Det behövs även entreprenörer som inte nödvändigtvis har så hög utbildning, men som har riskvilja samt sinne för affärer och kan föra ut de smarta lösningarna till folket. De verkliga vinnarna har förstås både utbildning och sinne för affärer, men man kommer en bra bit med bara den ena styrkan.

Av någon anledning pekas kollektivet MÄN ut som de stora miljöskurkarna, t.ex. i våras av Katrine Kielos och nu häromdagen av Johan Ehrenberg. Kielos har jag redan kommenterat i ett blogginlägg. De som kommer med såna påståenden verkar tro att män och kvinnor lever åtskilda i olika världar, men i regel förenas vi ju i familjen, där varje person gör sin bit för att vardagen ska gå ihop. Det handlar om saker som att skaffa ett jobb som drar in pengar till familjens försörjning, att skjutsa barn till fritidsaktiviteter och så vidare. Den intellektuella hedern tycks vara starkt eftersatt bland vissa journalister som skriver om dessa frågor. Om könsfördelningen råkar vara 60/40 inom ett visst område bör man inte skriva i anklagande ton som om det vore 100/0, särskilt inte om sånt som görs i gemensamt intresse.

Det kan säkert stämma att män i genomsnitt gör saker som är mer klimatpåverkande än sånt kvinnor i genomsnitt gör. Men om män slutade med detta skulle kvinnorna bli tvungna att göra det i stället, vilket de redan idag gör i ej försumbar utsträckning. Dessutom står kvinnor för en hel del av den fullständigt onödiga lyxkonsumtionen som är genomsnittsmannen egalt, t.ex. kläder, smink och accessoarer, vilket journalister sällan nämner i dessa sammanhang. Så att angripa män är inte lösningen på problemet. Lösningen ligger i stället i att utveckla nya metoder och tekniker som minskar miljöbelastningen för att åstadkomma samma sak. Det är sånt vi ingenjörer sysslar med till vardags. Och för att föra ut produkterna till den stora massan behövs entreprenörer. Män är i klar majoritet inom yrken som ingenjör och entreprenör, vilket gör att Ehrenbergs titel ”Män förmår inte att göra världen bättre” framstår som fullständigt nonsens. Varför könsfördelningen ser ut så, förtjänar flera blogginlägg i sig, men en god början är att läsa på om normalfördelningskurvan.

Som jag skrivit innan, behövs fler verkliga motsvarigheter till den av Katrine Kielos så hånade litterära figuren professor Beard, som utvecklar artificiell fotosyntes, trots sina personliga brister. Det behövs även fler dieselmän, d.v.s. gräsrotsentreprenörer som kanske inte har så hög utbildning men som är duktiga på traditionellt manliga domäner som att köra motorsåg och backa med lastbil, så att utflyttade söderhipsters som Aase Berg kan värma huset på ett klimatvänligt vis, trots hennes illa dolda förakt för de som gör det möjligt. Och det behövs fler entusiastiska entreprenörer som Johan Ehrenberg, som vågar satsa på gröna energikällor trots tveksam lönsamhet under uppstartsskedet. Att han inte ser sin egen personliga del i hur män faktiskt förmår göra världen bättre, gör hans nya debattartikel än mer svårbegriplig.

Som jag skrev ovan, så är de verkliga vinnarna de som både har tekniska kunskaper och sinne för affärer, de som förmår att både skapa ny teknik och föra ut den till massorna. Innovatörer brukar de även kallas. Förra veckans belönades innovatören Petra Wadström med Polhemspriset, som delats ut i Sverige sedan 1876. Liksom Hans Rosling har hon kopplingar till Karolinska Institutet men är samtidigt VD för sitt eget entreprenörsföretag Solvatten, som tillverkar och säljer hennes uppfinning . Med hennes produkt kan folk i tredje världen få rent och hygieniskt vatten med hjälp av solkraft, utan dyra investeringar. Feminister gör gärna en grej av att Wadström är kvinna, medan jämställdister anser det självklart att meriter går före kön och därför inte ser något märkvärdigt i det. Med alla krav på kvotering blir man förvisso spontant misstänksam varje gång en kvinna lyfts fram, men här är det ganska uppenbart att priset tilldelats på välförtjänta grunder. Wadström är en av få kvinnor och något fler män, som med ingenjörskonst och entreprenörskap bidrar till att göra världen en bättre plats att leva på. Men det behövs ännu fler talanger av båda kön som satsar på såna karriärer.

Med Petra Wadströms enkla och geniala innovation Solvatten kan vatten renas och desinficeras med solkraft till en låg investeringskostnad

Med Petra Wadströms enkla och geniala innovation Solvatten kan smutsigt vatten renas och desinficeras med solkraft till en låg investeringskostnad

Bristen på rent vatten är ett av de större hälsoproblemen i de länder Hans Rosling talar om, när han vill stävja befolkningsexplosionen genom att bekämpa spädbarnsdödlighet och barnsängsfeber. Själv är jag lite avundsjuk på att Wadström lyckats skapa en så enkel, billig och välbehövlig innovation. Men det är ofta de enkla lösningarna som är de smartaste. Som alternativ karriär, om lönearbetet plötsligt skulle upphöra i vår industriella kris, har jag själv bl.a. tittat på möjligheten att driva varma länders luftkonditionering med solkraft, men de affärsidéer jag skissat på har alltid fallit på anläggningarnas stora investeringskostnad och långa återbetalningstid. Solvatten däremot, är något som även fattiga människor har råd med, om inte annat med biståndspengar från Reinfeldt och Obama.

Så kids, vill ni förbättra världen, slösa inte bort er ungdom på läsa genusvetenskap, litteraturhistoria eller andra i-landskurser som ingen privat arbetsgivare vill betala för. Lär er i stället ämnen som kan leda till konkreta förbättringar av det slag som beskrivs här. Olika typer av naturvetenskap och teknik eller medicin. Samtidigt ska inte den offentliga sektorn föraktas och det behövs förstås lärare som utbildar framtidens ingenjörer & entreprenörer, samt vårdpersonal som håller oss friska under tiden. Och ni som saknar läshuvud, lär er köra lastbil, hantera en svets eller något annat som gräsrotsentreprenörer kan ha nytta av. Sen jobbar vi tillsammans för att världen ska bli en plats där 10 miljarder människor lever och trivs tillsammans, oavsett kön!

P.S. Jag träffade ikväll den till vardags timide men i skrift ofta bitske bloggaren Medborgare X för en timmes pratstund IRL. När han var aktiv drev han en av Sveriges bästa samhällsbloggar, alltid påläst och saklig, ibland provocerande till den grad att han fick ett eget inslag i Uppdrag Granskning, där hans travesti på SCUM-manifestet lästes upp som exempel på det hemska näthatet. De flesta av hans texter håller fortfarande, även om han bara bloggar ett par gånger om året numera.

Överbefolkningen

Nyligen läste jag Dan Browns senaste thriller Inferno, som handlar om hur en bioterrorist (galen vetenskapsman), besatt av digerdöden och Dante, vill stävja den galopperande befolkningstillväxten i världen genom att sprida ett nytt elakt virus som han utvecklat i sitt genmodifieringslab. Själv tar han sitt ansvar för att minska befolkningen genom att begå självmord i bokens början, efter att han först riggat en tidsinställd virusbomb och lagt ut en massa finurliga ledtrådar till var den är gömd. Jag tänker inte lämna mer spoilers än så, utan ska i stället diskutera själva problemet som boken tar upp.

Fools! I'll destroy them all!

Fools! I’ll destroy them all!

Det är ju ingen större kontrovers att den mänskliga befolkningen i världen formligen exploderat de senaste 100 åren, efter den medicinska vetenskapens många genombrott. Detta kan paradoxalt nog leda till mänsklighetens totala kollaps och utplåning när resurserna inte längre räcker till vår försörjning, vilket är vad den galne vetenskapsmannen i Inferno vill undvika.

WorldPopulationGraph

Men det finns all anledning att vara optimistisk inför framtiden. Världen blir bara bättre och bättre, orosmolnen till trots. En av de främsta och samtidigt mest kunniga optimisterna är svensken Hans Rosling, som är professor i global medicin vid Karolinska Institutet. Förra året skrev han en ledarkrönika i DN, där han gjorde upp med en del myter som den svenska allmänheten bär på. Det vi lärde oss om i-länder och u-länder när vi gick i skolan i förra seklet, stämmer inte längre.

Tiden ändrar det mesta. Det som hade hänt fram till för några årtionden sen fick vi lära oss i skolan. De snabba och plötsliga förändringarna förmedlar medierna. Men riktning, takt och mönster i de största förändringarna som gradvis men totalt omformar världen får vi varken i oss från läroböcker eller medier.

Den etablerade världsbilden är fortfarande ett ramverk byggt för att passa 1960-talets tudelade länder. I-länder med folk som på det hela taget var rika, friska, utbildade samt hade två barn per kvinna och befolkningar som slutat växa. U-länder med folk som var fattiga, sjuka, okunniga samt hade sex barn per kvinna och därför snabb befolkningstillväxt. (Hans Rosling i DN)

I sin artikel redogör han för en enkät, där resultatet visar att svenskarna fortfarande tror att året är 1980. (Den sista meningen nedan är en samtidigt liten subtil vink om de fördomar som finns i Sverige om muslimer, förmodligen inte bara bland SD-anhängare.)

Endast 5 procent av svenskarna valde rätt svar av fyra möjliga. Bland aporna på Skansen skulle 25 procent ha svarat rätt! Svenska folkets svar beror inte på okunnighet, ty i så fall hade de gett slumpmässiga svar och fått samma resultat som aporna. Svenskarna vet hur världen var för 30 år sen, men inte vad som hänt sen dess. Det är därför de får sämre resultat än aporna.

Den folkbildare i Sverige som gjort till sin livsuppgift att lära ut grundläggande fakta om de stora förändringarna i världen rodnar i blygsel inför dessa resultat. Och jag som använt antalet barn per kvinna i Bangladesh som det främsta exemplet på positiv förändring. Jag har misslyckats totalt.

Hjälp mig, snälla läsare, berätta för alla ni träffar att det numera till och med föds färre än 2,5 barn per kvinna i Bangladesh. Motsvarande siffra i de andra stora muslimska länderna är 3,5 i Pakistan, 2,6 i Indien, 2,1 i Indonesien och bara 1,7 barn per kvinna i Iran (lägre än i Sverige). Muslimer är som andra, när de blir friska och får det bättre så är de lika motiverade och bra som alla andra på att ta p-piller eller sätta på kondom.

I rak motsats till vad medievänstern försöker ljuga i oss, så har den djupaste fattigdomen i världen halverats de senaste ca 25 åren, trots den gigantiska befolkningsökningen under samma tid. Större andel av världens befolkning än någonsin tidigare i historien kan idag äta sig mätta varje dag, trots att vi samtidigt är fler än någonsin. Hans Rosling tror att världens befolkning kommer att plana ut runt 9 miljarder, om vi bara kan lyfta de sista 2 miljarderna människor som fortfarande lever i absolut fattigdom.

Nyckeln till att undvika överbefolkning och få jordens resurser att räcka åt alla, är alltså paradoxalt nog att öka välståndet. Det är i första hand någorlunda rika människor som föder färre barn, så det bästa sättet att införa naturlig barnbegränsning är att bekämpa den absoluta fattigdomen (inte den relativa). Det finns människor som tror att lösningen på miljöfrågorna är att återvända till torparsamhället och leva närmare naturen. Men det håller inte om man samtidigt vill vara human. Naturen är grym, obeveklig. Om hela jordens befolkning ska leva som torpare så kommer de flesta att svälta ihjäl. Det fungerar inte ens i glesbefolkade länder som Sverige, där många svenska torpare dog under missväxtåren på 1800-talet, bland annat syskon till min farfars far. Samtidigt tar småskaligt ineffektivt jordbruk gigantiska resurser i anspråk och större delen av världens skogar skulle behöva omvandlas till åkrar om alla skulle leva på det sättet. Till skillnad från vad de rödgröna hävdar, så är det inte i första hand de stora skogsbolagen som skövlar regnskogen, utan fattiga torpare som svedjebränner för att skaffa åkermark till att försörja familjen.

Jag såg nåt diagram som visade att bara ca 10 % av jordens vedkonsumtion går åt till att göra papper och kartong. Långt mer går till byggmaterial och svedjebruk, men den allra största posten utgörs av brännved. Här i norden använder vi brännved för att värma husen på vintern, vilket vissa vill problematisera ur genus- och vithetsperspektiv, medan fattigt folk i de flesta varma länder använder ved till att laga mat och värma tvättvatten.

Ett av de många filmklipp som visar Hans Roslings talang som pedagog och föreläsare, är nedanstående där han på sin klämkäcka svengelska förklarar vilken enorm betydelse tvättmaskinen haft för kvinnans frigörelse i världen. I stället för att lägga halva dagen på att samla ved och värma tvättvatten, kan hon sätta på tvättmaskinen och läsa en bok, eller läsa för sina barn, eller gå till ett jobb och tjäna egna pengar. Sakine Madon berättade om när hennes kurdiska farmor var på besök i Sverige och kläckte ur sig en fnysande kommentar i stil med: – I Sverige tvättar ni ju inte, ni har ju tvättmaskin! Hans Rosling konstaterar sarkastiskt i videon att inte ens de mest radikala miljömupparna bland hans studenter tvättar för hand, trots att de är motståndare till industrisamhället. Men det är fortfarande handtvätt som gäller för de flesta av jordens människor. För att nå jämställdhet i de länderna måste de alltså först skaffa tvättmaskiner.

Att gå tillbaka till torparsamhället, som vissa miljömuppar vill, innebär att man bokstavligen tvingar kvinnan tillbaka till spisen. Eller för all del mannen, om man nu vill vända på könsrollerna, vilket förstås förutsätter att kvinnan börjar hantera det ännu tyngre arbetet på åkrarna. Särskilt om man vill vara riktigt miljövänlig och plöja för hand, eller med dragdjur.

Vissa menar att jordklotet bara klarar 4-5 miljarder människor, men det är lätt att bevisa att de har fel. För om det varit så, hade den enorma svältkatastrofen redan varit här. Idag kan dock de flesta äta sig mätta, trots att vi är över 7 miljarder. Så gott som all den maten är nyproducerad. Ju längre tekniken gått framåt på olika områden, desto större har jordens försörjningskapacitet blivit. Men det finns förstås en gräns för vad klotet klarar. Låt oss hoppas att det fortfarande finns kapacitet kvar när vi, enligt Rosling, planar ut vid 9 miljarder.

Som Rosling påpekar i videon om tvättmaskinen, ligger en av nycklarna till att stävja överbefolkningen i att lyfta människor från fattigdom, vilket ställer krav på att mänskligheten måste utveckla mer energieffektiva maskiner och fler gröna energikällor, annars kan inte alla de 9 miljarder människorna skaffa tvättmaskin och andra moderniteter som tar dem ur misären, utan att det orsakar en klimatkatastrof.

Som Rosling påpekar i detta klippet, så ska kan inte de rika länderna tala om för fattiga människor att de måste fortsätta leva i misär för att rädda klimatet. Det är inte heller särskilt effektivt, demokratiskt eller humant att genom straffskatter, regleringar och diktatur tvinga fram åtgärder för klimatförbättring och befolkningsminskning, oavsett om det sker som i Sverige genom miljöskatter eller som i Kina genom påtvingad barnbegränsning. Eller som i Dan Brown’s Inferno, genom massterrorism. Bättre är då att utveckla klimatsmarta alternativ som är praktiskt och ekonomiskt attraktiva för den stora massan.

Ett exempel är väl etanolbilar, som i nuläget spar ett par kronor milen jämfört med bensin, samtidigt som man får ut mer hästkrafter av det högre oktantalet i etanolen. Det finns förstås många frågetecken runt etanol som fordonsbränsle, den tillverkas ju av livsmedelsråvaror och konsumerar mycket fossilbränsle vid produktionen, men även de flesta kritiker är nog överens om att etanol är mindre dåligt än bensin. I nuläget är etanol åtminstone det mest attraktiva alternativet på den svenska marknaden, även om attraktionen uppstått på konstlad väg, genom skatter på bensin.

Själv kör jag spritbil

Själv kör jag numera spritbil

Det finns biobaserade fordonsbränslen som är ännu smartare. Metanol har diskuterats, men ännu bättre är butanol, som kan tankas i de flesta vanliga bensinmotorer. Till skillnad från etanol som framställs ur livsmedelsråvaror, så håller man på att utveckla processer som kan producera butanol ur jordbruksavfall och träflis, eller möjligen ur pappersmassa. Men tyvärr är dessa processer fortfarande bara på labstadiet, så det tar nog ett antal år innan de blir realitet.

Den gemensamma nämnaren för klimatsmarta fordonsbränslen, energisnåla tvättmaskiner, grön elproduktion och alla de andra nya teknikerna som på ett humant sätt ska hjälpa oss att komma till rätta med överbefolkningen, växthuseffekten och världsfattigdomen, är att de utvecklas av ingenjörer och naturvetare. Inte av politiker. Inte av ekonomer, inte av jurister, inte av socionomer och absolut inte av genusvetare. Så kids, om ni vill dra ert strå till stacken i en av de största globala frågorna, vet ni vilken typ av utbildning ni ska välja när ni söker till högskolan. Vi behöver inte galna vetenskapsmän, vi behöver smarta. Och många.

Ny bil

Igår tog jag eftermiddagen ledigt från jobbet och körde iväg tillsammans med hustrun och kollade på ny bil. Vi tittade på kanske ett halvdussin olika och fick mellanskillnads-bud på vår gamla bil, innan vi plötsligt bestämde oss. Det var kärlek vid första ögonkastet för både mig och hustrun och beslutet gick väldigt fort. Jag skrev på beställningen direkt efter provkörningen, det fanns liksom inget att tveka om. Senast vi var lika överens om något, var nog när vi bestämde oss för att skaffa vårt sladdbarn för drygt 6 år sen. Då tog det mindre än en vecka från beslut till fullbordande.

one_horsepower

Turbon på min gamla bil sjunger på sista versen

Den här gången kommer det att ta ungefär lika många dagar innan vi kan köra hem med den nya skönheten. Det som dröjer är att det ska monteras en dragkrok på den nya bilen och att jag måste prata med banken och jämföra deras ränta med budet jag fick från bilfirman. Den gamla bilen har läckande turbo och ger därför inte mer i inbyte än vad den nya dragkroken kostar att montera. Annars kan man få ge 25-30.000 för en sån bil på Blocket, om den är i hyfsat skick. Men där vill jag inte sälja den, för jag orkar inte med alla idioter som ringer.

20130525-114428.jpg

Av ren lathet och slentrian har jag inte trappat ner försäkringsnivån på den gamla bilen när den åldrats, så den är fortfarande helförsäkrad. Om jag varit skrupelfri kunde jag gjort en riktig fuling – lagt en stor svensk flagga i bakrutan, klistrat några SD-dekaler på sidorutorna, kört upp till Stockholm och parkerat i valfri förort och tagit tåget hem. Sen när den brunnit upp hade jag kunnat kvittera ut kanske 25 000 i grundplåt på den nya bilen, såvida det inte anses råda force majeure just nu. Men jag är en hederlig och laglydig medborgare, så jag håller tillgodo med de 7000 jag får i inbyte.

Den nya bilen går på etanol, vilket gör att en icke oansenlig del av den månatliga lånekostnaden kommer att sparas in i form av lägre skatt och bränslekostnader. Men huruvida etanol är miljövänligare än bensin är omtvistat. Fordonsetanol tillverkas ju av mat, som behövs bättre i u-länderna (även om det enligt professor Hans Rosling inte finns så många u-länder kvar). Vid tillverkning av etanol går det även åt en hel del fossila bränslen, så huruvida det är klimatsmart är också omtvistat. Ett bättre alternativ vore metanol, som kan tillverkas av svensk och rysk skog med bättre materialeffektivitet i utvinningsprocessen än vad etanol har. Skogsråvara är förnyelsebar, konkurrerar inte med livsmedelsproduktion och kommer att öka i utbud nu när folk inte läser pappers-tidningar längre. Problemet är att det krävs väldigt mycket skog för att kunna ersätta hela konsumtionen av petroleum, så vi blir tvungna att omvandla ännu mer naturskog till plantager. Billiga solceller och vindkraftverk som spjälkar vatten till vätgas vore kanske ett ännu bättre alternativ, men det skulle kräva större modifiering av bilarnas design än vad metanol gör.

20130525-114513.jpg

Det senaste stycket avhandlar sånt jag försöker inspirera mina barn att utbilda sig till och jobba med när de blir stora, för om jordklotet ska kunna försörja 9-10 miljarder människor med dräglig levnadsstandard redan under min livstid, så behövs det många duktiga forskare och ingenjörer. För som jag skrivit tidigare, så ligger lösningen på klimatfrågan inte i att vi går tillbaka till torparsamhället, utan i att det utvecklas klimatneutrala alternativ som är tekniskt och ekonomiskt attraktiva för den stora massan.

Klimatdebattens debattklimat

Många andra bloggare har redan uppmärksammat Katrine Kielos senaste fantasifoster i DN Feminism Kultur om genus i klimatpåverkan, så jag ska hålla detta inlägg så kort jag kan, vilket är svårt eftersom det finns mycket att skriva i ämnet. (Har hon fått sparken från Schipstedt förresten, eller varför skriver hon plötsligt åt Bonnier?) Kielos förpestar verkligen debattklimatet med sin dåligt underbyggda och krystade misandri. Hon skriver bl.a:

Vi har hittat på att en viss typ av livsstil är ”manlig” sedan säger vi att denna manliga logik är överordnad alla andra värden. När det sedan visar sig att den patriarkala manlighetens sätt att leva inte är hållbart kan vi inte ge upp den. Eftersom den är överordnad allt annat. (Katrine Kielos i DN)

Jag blir lite nyfiken på vilka dessa ‘vi’ är, som hon definierar här? Hon och hennes genusvetarpolare? Och vadå manlig, en livsstil delas väl i de flesta fall mellan man och kvinna, såvida de inte är singlar. Den ena åker kanske förvisso oftare bil medan den andra oftare cyklar, det beror ju lite på hur långt de ska och vad de ska göra. Men båda gör det i regel för att sy ihop det gemensamma livspusslet, att dra in pengar, skaffa mat, skjutsa barn till träning m.m. Familjens gemensamma liv.

amor

Genusvetare brukar hylla när folk vågar bryta mot genusnormerna. Här ser vi ett par från Balkan som bryter den svenska genusnormen att mest män hanterar ved och mest kvinnor röker

Vi gör en liten test. Vad är manligt, kvinnligt, respektive könsneutralt av följande aktiviteter? Och vad är bra eller dåligt för klimatet?

  • Handla mat
  • Skjutsa barn till träning
  • Köpa kläder
  • Bygga vindkraftverk och kraftledningar
  • Hugga ved
  • Åka på familjesemester
  • Sätta igång tvättmaskinen
  • Röka
  • Bosätta sig i London
  • Forska i miljöteknik
  • Driva småföretag inom miljöbranschen
  • Skriva på Facebook eller bloggar

Och så vidare…

Katrine Kielos skriver att det kvinnligt att offra sig

Katrine Kielos skriver att det kvinnligt att offra sig

En annan sak som verkligen stör mig i artikeln är hur hon hyllar en hånfull bild av en (fiktiv) forskare:

Professor Beard är huvudperson i McEwans roman ”Hetta” från 2010. En fet, manipulativ, notoriskt otrogen, egoistisk och uppburen Nobelpristagare i fysik. Sinnebilden av den plundrande manligheten: ta allt du kan äta, lägg allt du kan under dig, och vad har eftervärlden någonsin gjort för mig?

Professor Beard av alla männi­skor bestämmer sig (för sin karriärs skull …) för att lösa världens klimatproblem. ”Artificiell fotosyntes” är den storslagna teknik som ska rädda oss. Och det är i diskrepansen mellan Beards oförmåga att ta ansvar för sin övervikt, sin hälsa och sina relationer samt de storslagna ord om klimat och planet han turnerar runt i världen med, som Ian McEwan skapar sin satir. Den patriarkala manlighetens olidliga oförstående. (Katrine Kielos i DN)

Å ena sidan brukar jag framhålla att det är viktigt att leva som man lär för att vara trovärdig. Å andra sidan kan ansvaret för en global fråga som klimathotet inte läggas på individnivå. Det som inte gynnar individen kommer aldrig att få genomslag. Varken män eller kvinnor är särskilt villiga att offra sig för klimatet. Fattiga bönder i Sydamerika kommer inte att sluta bränna regnskog för att skaffa åkermark till sin familj om det inte utvecklas mer attraktiva alternativ att försörja sig, lika lite som vi svenskar inte kommer att sluta köra bensinbilar förrän alternativen är minst lika bra, tekniskt och ekonomiskt. Och Katrine Kielos kommer inte att flytta från trendiga London för att bo och leva klimatvänligt med vedhuggning, rotfruktsodling och linnevävnad på den svenska landsbygden. Klimatarbetet måste bedrivas med tekniska och ekonomiska morötter, inte med politiska piskor från folk som inte själva lever som de lär.

Så nej, jag skiter faktiskt i om Professor Beard sumpar sin hälsa, sin vikt eller sina relationer. Och jag skiter i om han forskar för sin egoistiska karriärs skull och inte för idealismens, slutresultatet blir ju detsamma. Det väsentliga är att han och hans motsvarigheter i verkligheten forskar fram nya tekniska lösningar som minskar klimatpåverkan och blir attraktiva för den stora massan att använda. Jag försöker uppfostra mina tre barn i den andan. De är bäst i sina respektive klasser, de kan alla gå i fars och farfars fotspår och bli ingenjörer. Det vore slöseri med talang om de t.ex. blev hårfrisörskor, som mellanflickan vill. Framtidsbranschen framför andra heter energi. Där kommer aldrig att råda brist på meningsfulla, utmanande och välbetalda jobb.

Det är viktigt att leva som man lär

Det är viktigt att leva som man lär

Lösningen på klimatfrågan är inte att hycklaren Al Goore slutar flyga privatjet och åka limousin. Lösningen är att verklighetens Professor Beard utvecklar klimatneutrala fordonsbränslen som är tekniskt och ekonomiskt attraktiva.

Blogglänkar: Musik och Signaler, Bohemian Maggie , Kimhza Bremers Bodega, Ekvalist, SvD Ledarblogg