Kulturlibertarianismen

Igår introducerade webbtidningen Breitbart ett nytt begrepp – Kulturlibertarianism. Vi har tidigare hört talas om kulturmarxism, ett skällsord mot vissa idéer på den politiska vänsterkanten, samt kulturkonservatism, som Sverigedemokraterna öppet bekänner sig till. Kulturlibertarianer står i opposition till dessa ideologier, samt även till den kristna högern i USA och den fundamentalistiska islamismen i västeuropas storstäder. Allum Bokhari på Breitbart skriver:

From the banning of Charlie Hebdo magazine across British university campuses on the grounds that it promoted islamophobia, to the removal of the video game Grand Theft Auto V from major retailers in Australia on the grounds that it promoted sexism, threats to cultural freedom proliferate.

But a growing number of commentators, media personalities and academics reject the arguments that underpin these assaults on free expression, in particular the idea that people are either too emotionally fragile to deal with “offence” or too corruptible to be exposed to dangerous ideas.

Ur Breitbart-artikelns definition på vad ideologin går ut på, kan man läsa mellan raderna att den vuxit fram ur de heta kulturdiskussioner som pågått i USA och övriga västvärlden de senaste 1-2 åren, om Gamergate, safe spaces, trigger warnings och förljugen agendajournalistik.

Kulturlibertianism

Men kulturlibertarianismen kan appliceras på de flesta kulturella debattfrågor, både inrikes och utrikes. En kulturlibertarian tycker t.ex, enligt min tolkning att:

  • Jag approprierar vilken kultur jag vill. Det ska du skita i
  • Jag hädar mot gudar och profeter så mycket jag vill. Blir du arg, är det ditt problem
  • Vikingmetal är en fullt acceptabel musiksmak, även för liberala ledarskribenter
  • ‘Guilt by association’ är aldrig ett giltigt argument
  • Jag bränner en flagga jag själv äger så mycket jag vill, oavsett om den är blågul, stjärnbeströdd, halvmåneprydd eller regnbågsfärgad.
  • Muslimer, både män och kvinnor, har rätt att bryta sig fria från islam, att leva och klä sig som de själva behagar, utan att drabbas av repressalier från förorternas småkalifer.
  • Muslimer, både män och kvinnor, har rätt att utöva sin personliga islam, att leva och klä sig som de själva behagar, utan att drabbas av repressalier från blonda kulturkonservativa småpåvar. Men de får inte påtvinga sina seder på andra, inte ens sina myndiga barn.
  • En vetenskapsman får gärna gå i Hawaiiskjorta med bikinibrudar på (därför har jag själv köpt en exakt likadan, handsydd av samma skräddare)
  • Lilla Hjärtat är en rolig barnbok
  • Tintin, Pippi, Huckleberry Finn och en massa annan litteratur är en del av vårt kulturarv och ska förstås i den tidsanda som rådde när de skrevs.
  • Marcus Birro hade rätt i sak och han borde fått behålla sina jobb
  • Den första frågan som bör ställas är alltid: ‘Har vederbörande rätt i sak?’. Sen kan vi börja debattera uttalandet, om det höll lämplig ton etc.
  • Vem som städar, diskar och byter däck är en fråga som varje familj gör upp och fördelar inbördes. Det angår ingen annan. Särskilt inte politiker.
  • Vill du ha bruna plåster, var beredd på att de kan vara dyra eller svåra att hitta i ett land där mer än 95% av folket har ljus hud. Det är krass marknadsekonomi, inte diskriminering.
  • Huruvida politisk reklam ska tillåtas eller ej på offentlig plats, ska vara oberoende av det annonserande partiets färg
  • Svensk public service bör reformeras i värdeneutral eller multipolitisk riktning, alternativt sluta låtsas vara det och öppet erkänna sin vänsterpolitiska vinkel

Personer som sympatiserar med jämställdismen visar väldigt ofta även sympati med kulturlibertarianismens ståndpunkter. Men då kulturlibertarianismen täcker ett bredare fält av frågor, kan begreppet ge en mer heltäckande bild av en persons ideologi.

15 tankar på “Kulturlibertarianismen

  1. ”(därför har jag själv köpt en exakt likadan, handsydd av samma skräddare)”
    Är det menat som ett exempel på hur kulturlibertarianer resonerar, eller har du faktiskt köpt en sådan skjorta? I så fall, var och hur mycket kostade den? Jag vill också ha en.

    • Förmodligen inte nu, men definitivt under min uppväxt, och det finns ett dröjsmål innan det uppstår en efterfrågan och ”kulturen kommer ikapp”, så det är väl knappast något konstigt om marknadsekonomin fortfarande är inställd på att 95% skulle vara ljushyade. Det ändras säkert med tiden.

      • Ca 20% av folket har utländsk bakgrund. Bara en bråkdel av dem är mörkhyade. Folk från mellanöstern och sydamerika är tex oftast vithyade, även om de har mörkt hår

      • Skulle tro att det stämmer i landet i stort. Enligt SCB, Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014, har vi 16.5% ‘utrikes födda’. Om vi struntar i Europa (8.2%) så kommer de flesta från
        * Afrika: 1.7%
        * Asien, huvudsakligen Irak, Iran och Syrien: 5.4%
        Vet inte hur länge vi haft invandring i större skala från Afrika? Gruppen ”utrikes födda, Afrika” har kanske fyrdubblats mella 2000 och 2014. Inte så jättestor ökning?
        Kan garantera att folk från mellanöstern inte ser sig som ”mörkhyade”.

  2. Gillar inte ordet libertarian då det för mig associeras med nattväktarstaten. Men jag kommer ändå kalla mig kulturlibertarian då jag inte ser något hinder med att gilla idén om en välfärdsstat med fria individer.

Lämna en kommentar