Genuspedagogikens rekyl

Vilken var 1900-talets manligaste man? Kulturmännens störste kulturman, som män beundrar och kvinnor faller pladask för? Många skulle nog svara Ernest Hemingway. Vad många inte känner till är att han delvis uppfostrades till flicka. Stora delar av hans barndom satte hans mor på honom klänning. Hon ville ha två tvillingflickor, så när hon först fick en flicka och året därpå en pojke, behandlade hon båda som flickor.

Får pojkar ha klänning?

Får pojkar ha klänning?

Kallar du mig kärring igen, så skjuter jag!

Kallar du mig kärring igen, så skjuter jag!

Som vuxen tog Hemingway avstånd från sin mor och skapade sig ett rykte som en av sin tids mest hårdkokta machomän. Moderns försök att uppfostra honom till något han inte var och inte ville vara, gav rekyl. I stället tog han till sig faderns intressen – jakt, fiske och friluftsliv, något han passionerat fortsatte med hela livet.

Nu säger kanske många: ‘-Appappapp, det där är anekdotisk bevisföring. En fluga gör ingen sommar!‘. Så låt oss titta på resultatet av modernare genuspedagogik som genomförts på hela barngrupper. På mitten av 90-talet infördes genuspedagogik vid förskolorna Björntomten och Tittmyran i Gävle. När de sedan började skolan, upplevdes flickorna som stökiga av lärarna, men resultatet var kortlivat.

– Det tog bara ett par dagar så smulades det ner. Flickorna stod stilla och pojkarna tog fram knytnävarna, samma pojkar som tidigare hade kunnat prata om känslor, hur de ville ha saker och ting utan att slåss, och samma flickor som var vana vid att tillåtas ta plats, säger Kajsa Wahlström.

Skolan kopierade då förskolans pedagogiska metoder, vilket ledde till att den genuskorrekta ordningen snabbt återställdes. Huruvida resultatet kvarstod genom hela grundskolan är dock oklart. Dessa barn är idag vuxna och det borde därför gå att göra en uppföljning av det bestående resultatet. Någon akademisk sådan har jag dock ej lyckats hitta. Antingen har det inte gjorts, vilket förefaller märkligt för ett pilotprojekt, eller så har resultaten tystats ner för att de ej uppfyllde förhoppningarna, något vi sett flera gånger förr i genussammanhang. Genusforskaren Ingemar Gens utvecklade ursprungligen den pedagogik som Kajsa Wahlström blev först med att implementera. Gens skriver på sin hemsida:

Jag är övertygad om att pojkarna från Björntomten kommer att kunna göra mycket friare yrkesval.

På just den punkten gjordes dock en uppföljning i samband med gymnasiet, så man får anta att Ingemar Gens tvingats tänka om. Therese Jacobsson på Sveriges Radio skriver:

1996 så drog jämställhetsarbete igång på två förskolor i Trödje utanför Gävle. Arbetet fick stort genomslag i hela landet.

Nu har barnen som gick på förskolorna vuxit upp och flera har börjat studera på gymnasium. Men vad har då tjejerna och killarna valt för utbildning?

Ja, trots att de skolats i förskola jämställdhetsprofil så har de inte valt utbildningar som är annorlunda mot hur tonåringar väljer traditionellt.

Gustav Holmström som gick på Tittmyran som liten tror att jämställdhetspedagogiken kan ha påverkat honom på andra områden än just studieval.

Till exempel när det gäller åsikter om jämställdhet.

En senare artikel i DN intervjuar några av de nu vuxna Tittmyran-barnen, som även de gjort könstraditionella yrkesval. Den bestående behållningen tycks även där ligga i attityder, inte i personliga livsval. Pedagogikens möjlighet att forma människan tycks helt klart begränsad. De exempel jag gett här är bara några av ett otal, som tyder på att vi i stora drag föds till de vi är.

Ett annat exempel på genuspedagogik som gärna lyfts fram av svenska politiker, är Frejaskolan i Gnesta. Bloggaren Bittergubben har gjort den kritiska granskning DNs avlönade journalister borde gjort när de skrev om projektet. De goda resultat DN rapporterar var en tillfällig svängning, som lika gärna kan bero på att lärartätheten ökade.

Credit till Tanja Bergkvist, som skrev om detta redan när vissa av källorna var nya.

Annonser

2 thoughts on “Genuspedagogikens rekyl

  1. Charles Bronson kom från ett mycket fattigt hem. Han hade en uppsättning kläder att ha i skolan. När den skulle tvättas fick han låna en klänning av en syster.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s