Detta ämne har debatterats flitigt på ett antal bloggar de senaste dagarna, efter att finländske sociologen Henry Laasanen publicerade en sammanfattning av sin världsunika bok Naisten Seksuaalainen Valta som gästinlägg på Genusdebatten, översatt från finska av signaturen Rick.
Den blygsamme och ödmjuke Henry Laasanen kallar sig själv ‘den sexuella maktens Darwin’, då han anser att väldigt lite skrivits om kvinnans sexuella makt tidigare. Genushistorikern Charlotte Vainio påpekar att franske marxistfilosofen Michael Focault skrev över 1000 (postmodernistiska) sidor om sexuell makt och att Laasanen borde ta avstamp i hans lära för att bli trovärdig. Enligt hennes ord är Focault en auktoritet på området, hans text är att jämföra med bibeln. Men eftersom bibeln redan i första kapitlet lärde oss allt vi behövde veta om arternas uppkomst, så har naturligtvis den som kallar sig Darwin full rätt all ge blanka fan i vad bibeln säger. Med facit i hand vet vi förstås vem som hade rätt av Moses och Darwin.
Som vanligt får man smaka på lite feministiska härskartekniker av typen ‘ni är inga riktiga män’, den feministiska motsvarigheten till chauvinist-floskeln ‘du har fått för lite kuk’. Både Charlotte Vainio och läsaren Maria faller i samma fälla. Laasanen skriver på ett flertal ställen i sin text att kvinnor kan ha svårt att förstå hans teorier, eftersom de inte upplevt parbildningsmarknaden ur männens synvinkel. Läsaren Maria skriver: Laasanens text är inte alls ”välkända fakta” som ”vi alla lärt oss i barndomen”. Kanske om man är man och ofta upplevt sig ratad av kvinnor, då kanske det är en sanning. Just precis. Vår sida av myntet, den du aldrig tänkt på förrän du läste Laasanens text. Charlotte Vainio skriver: För att Laasanen ska verka logisk måste man vara ratad man, måste tillhöra en viss grupp. Just precis. Det är ju det han säger, kvinnor kan ha svårt att förstå. Fast gruppen ratade män torde utgöra åtminstone 80-90 % av männen, särskilt i yngre år. Därför nickar vi alla igenkännande när vi läser Laasanens text. Endast ett litet fåtal män som uppnådde status alfahanne redan i yngre tonåren är undantagna. Själv känner jag bara en snubbe i min bekantskapskrets som aldrig blivit ratad på parbildningsmarknaden. Det beror på att han blev ihop med sin klasskompis redan i årskurs 7. Nu är båda över 40 och har fyra söner ihop. Han hade turen att pricka rätt i första försöket. Å andra sidan blir nog även han, precis som alla vi andra, tidvis ratad inom ramen för sin monogama relation (en situation som av någon anledning inte avhandlas i Laasanens teorier, trots att den förmodligen skulle passa väl in).
Brad Pitt som fjortis. Bara de killar som uppnår alfastatus redan i tidiga tonåren slipper möjligen att genomlida förnedringen att någonsin bli ratad av en kvinna
Vill du läsa mer detaljerade diskussioner kan jag rekommendera länkarna i detta inlägg. Men nu är det fredagskväll och dags för en välförtjänt grogg, så jag låter en känslosam kulturyttring illustera min poäng i stället för en massa ord. För oss som älskar blues finns det tusentals låtar som handlar om kvinnans sexuella makt. Det är liksom inget okänt eller nyupptäckt fenomen. En av de allra bästa låtarna med svensk text på temat har skrivits av Rolf Wikström och heter ‘Jag älskar dig ändå’. Mitt coverband har självklart låten på repertoaren och själv spelar jag congas i just denna. En underbar låt för att improvisera vilt på känsla och växla friskt mellan paradiddle, synkoper och trioler, för er som begriper musikteori.
Bloggar där debatten gått het nyligen. Mina egna åsikter i frågan finns att läsa i kommentarsfälten där:
Genusdebatten del 1 och del 2
Charlotte Vainio del 1 och del 2
Maria
Bashflak 
Amen.
Du är definitivt förtjänt av den där groggen. Hoppas bara du dricker GT och inget annat trams..
Nu kanske detta redan är skrivet någonstans, men pratade med en polare förra helgen om hans eskapader på nätdejtingmarknaden. Pratade sedermera med ett par tjejkompisar som gjorde samma sak. Min manliga kompis skickade (under vad han kallar för relativt förnedrande former) tillslut en copy/paste-text till massor av tjejer – det blev slutbeteendet efter att ha försökt få kontakt med en ordentlig mängd kvinnor. Mina tjejkompisar, ja – de fick mellan tio och femton förfrågningar varje vecka. Och de skickade själva något brev till snubbar en gång i månaden. Visst, de svarade på mindre än en av tio brev de fick, men när jag frågade dem på vilken sida av stängslet de skulle vilja stå så tyckte de att de stod på rätt sida. Värt att notera är att min manlige vän fick 1-2 mail i månaden – från tjejer han minst sagt inte hade någon lust att dejta.
Jag misstänker att nätdejtingens statistik speglar Laasanens fördelningsdiagram inom sexuell makt.
Tack, men GT är finsk kultur. Den har jag fått nog av. Irish coffe är min favorit.
Touché. Irish är fint, man slår ju två flugor i en smäll.
Dubbla kudos ska du ha för Roffe Wikström 🙂
Vad sjutton är GT i det här sammanhanget?
Gin & Tonic
Lonkku på finska
Aj fan, jag som precis funderade på att ta mig en gin och (grape)tonic.
Låt inte mig stå i vägen. Nu ska jag gå till sängs, för i morgon bitti släpps biljetterna till Horan.
(Han är en av medlemmarna i One Direction, som mina tonårsdöttrar vill gå och kolla på. Om jag inte sitter med kreditkortet och tangentbordet i högsta hugg kl 8.59 så är jag en dålig far.)
Dina döttrar måste vara stolta över sin empatistörda pappa som beter sig som tonårstjejerna i Instagram-målet!?
En medelåldersgubbe som bloggar, mobbas som en liten flicka och raggar efter kvinnliga unga studenter. Vem fan bryr sig om uppsatser i din ålder? Vem fan bryr sig om relationer i din ålder, sådant snack man hade när man var tonåring.
Det var kanske dina döttrar som deltog i Instagramfallet? Det gick inget bra för dem. Och så trist för dig framöver! 😦
Tänk om det dyker upp en Breivik till och råkar knäppa ert gäng!? Jag tror faktiskt ingen skulle bli ledsen!
TY den ”misandri” ni påstår ska finnas har män som du skapat!
Mvh
Lena Charlotta Andersson, civilekonom, Södermalm
Jojo att hänvisa till Focaults postmodernistiska flum som bibel och sedan anklaga andra för ovetenskaplighet. Just oförmågan att förstå utifrån mäns synvinkel är ganska vanlig. Ändå brukar de ta sig friheten att tala om för män hur deras liv är och borde vara. En av mina FB-vänner beklagade sig över killars framfusighet att börja flirta främmande kvinnor och tro de genast ska bli ihop. ”Var får de självförtroendet ifrån?” Om vi bortser från rena plumperier, den man som inte själv tar tag i parbildandet får förbli singel. Och för de flesta män innebär det att sätta sin självkänsla på det hala, att riskera att bli ratad. Vilket man stundom blir. Då får man skaffa sig ett rejält självförtroende, ”förr eller senare går det bra, bara att köra, friskt vågat hälften vunnet, kommer alltid en till”. Annars går man psykiskt under. Det är också det vi oftare tränar våra söner att bli bra förlorare inom sport. Jaja ni förlorade med 0-15, men träna lite till så vinner ni nästa gång. De lär behöva det.
bashflak:
”Laasanen skriver på ett flertal ställen i sin text att kvinnor kan ha svårt att förstå hans teorier, eftersom de inte upplevt parbildningsmarknaden ur männens synvinkel.”
Det är en aspekt. Den andra aspekten är att de inte vill ha en utredning av detta för det är mot deras kvinnliga intressen, de riskerar att bli avslöjade. Enligt Laasanen är goldigging inget extraordinärt fenomen. Det är farliga tankar, farligare än han verkar själv fullt inse.
Nu ljuger du ju. Det är inte särskilt snyggt. Du skriver: ”Enligt hennes ord är Focault bibeln på området, en auktoritet som inte får ifrågasättas.” Men vad jag skrev var ”[a]tt Laasanen menar att den stora auktoriteten på hans område (Foucault, som alltså skrivit typ 1000 sidor om sexuell makt) är irrelevant är ungefär som om en forskare i kristendomen skulle säga att Bibeln är irrelevant. Man behöver inte tolka varken Foucault eller Bibeln som sanningar, men man ska fan förstå deras innebörd.” Det är helt i linje med vad jag brukar argumentera för; att man ska förstå vad man kritiserar.
Jag vet vad du skrev, och ser ingen större diskrepans mellan min omskrivning och det stycke du klipper in här. Men jag har redigerat min text lite nu, så jag hoppas du är nöjd?
Om nu Focault är en auktoritet, vad är hans empiri? Och varför skulle marxism vara relevant för beteendevetenskapen?
Och vilken nytta hade Darwin av att känna till kreationsberättelsen? Den leder ju bara in tankarna på fel spår.
Focault var filosof. Jag har inte läst vetenskapsteori, men som som förstått det saknar filosofi empiri (möjligen bortsett från anekdotisk/upplevd ”bevisföring”, det är enbart på teoriplanet. Med den definitionen (rätta mig om jag har fel) går det inte att referera till filosofiska ideer när man vill bevisa någonting. Nu vill ju genusvetarna inte bevisa någonting som jag förstått det hela (därför att det inte finns några sanningar), i så fall handlar det fortfarande inte om vetenskap.
Nej, det är som att studera mellanösterns historia och strunta i att hänvisa till bibeln. Om man inte accepterar postmodernismen är Focault inte relevant att referera till.
Btw. Om man förkastar objektivitetskravet, att försöka vara så objektiv som möjligt, med motivationen att alla har en agenda så då är det lika bra att strunta i att ens försöka, är det precis lika lätt att förkasta dennes argumentation rakt av. Om man har försökt att vara så objektiv det bara går, blir det svårare att förkasta. Då får man verkligen gå på djupet.
Jmf politik. Det är öppet subjektivt och bygger på folks tyckande. I bästa fall bygger det på objektiva undersökningar. Om t ex SD hänvisar till att ”invandringen kostar xx miljarder per år”, kan jag dissa dem med att jag tycker vi ska ha ett öppet och välkomnande samhälle där vi Sverige har råd att ta emot människor i nöd. Jag behöver inte ens falsifiera deras påstående. Därför är det lättare att förkasta Focault än Darwin.
Lustigt med ”Charlotte” .En sannolikt uppgjord jämställdist blogg(?) för medelålders män. Kvinnor i Jämställdisternas egen åldern som är intelligenta, smarta, erfarna, akademiker, lång yrkes- och livserfarenhet tycker män som Aktivarum/ Erik Wedin och Bashflash ska tryckas ner, vilket bland annat bäst görs med en papperspåse på huvudet på nätet med manipulerade foton!
Tänk vad förtryckta dessa män måste vara!?
Det anses även att det ska finnas en rättighet att snoka om personens privata saker, adresser, kontakter, inkomster m.m som inte sker överhuvudtaget mot andra anonyma!
Du som är så vetenskapligt bevandrad ”Charlotte” kan det bero att jag har en kvinnlig sexuell makt!? 😀
Jag kan berätta för er som inte tycks vara yrkesverksamma vad en ”kvinnlig sexuell makt” innebär för oss, som slutade sitta och bläddra i en dammigt bibliotek för typ 15 år sedan när vi tog vår akademiska examen. Den kan ge följande effekter:
1) Chefen kladdar dig i baken när du som konsult har After-work med personalen, för han anser att det är hans rättighet!? = > Ger ingen större maktkänsla hos den drabbade.
2) Den manliga kollegan klarar inte av att cheferna på kundföretaget hellre vänder sig till dig, än till honom, så han snackar skit om dig till chefen och du får sluta trots hårt arbetsslit. Voaw _ snacka om sexuell makt!
2) Du får medelåldersgubbar som uppdragsgivare som samtidigt starkt inbillar sig att du som kvinna är intresserad av deras inviter, utanför de seriösa tjänster ditt företag säljer. = > Ger mer obehag än maktkänsla.
3) Du får samma uppdragsgivare som vill snuskprata när du ger dem arbetsinformation via e-post. => Ger mer obehag än en maktkänsla.
4) Samma uppdragsgivare hotar att ta med sig sina andra bolag du har, när du inte är intresserad av honom eller hans inviter förutom en ren professionell arbetsrelation som du från början visat professionellt. => Ger ingen större maktkänsla.
5) Du möter en mängd blottare i buskarna, på bussen, i t-banan, i skogen, i parken. Likaså den ”sexuella makten” ger mer obehag än någon maktkänsla.
6) En mängd killar ger direkt sexuella inviter via datingsajter och i vissa fall beskriver de även måttet på sin manslem i någon störd uppfattning om att du ska nappa och ta dem som smarta.
Det mest uppenbara beviset för att Charlotte inte är äkta är att hon inte svarade på tidigare ”städade” förfrågningar på sin blogg, utan i symbios med Jämställdisterna inte kan ta en diskussion utan att avslöja sin egen bluffaktiga identitet. Dessutom är det ganska patetiskt att jämställdisterna plötsligt lyfter upp en ”Genusforskare” när kollegan Tanja Bergkvist sliter för att skriva ner genusforskare.
Please kan någon ha en sådan låg syn på andras intelligens? Uppenbarligen!
Ja, egentligen är det förstås Erik Wedin som bakar alla rosa tårtor och cupcakes på Charlottes blogg. Han är ganska genusflexibel av sig. Och alla kattbilder har han hittat på Lolcats. Och barnbilderna har han lånat av sin lillasyster. Och hennes prisbelönta D-uppsats kopierade han förstås från Wikipedia. 🙂
Ärligt talat, Lena Charlotta Andersson, hur vore det om du lämnade andra bloggare ifred, eller åtminstone höll dig till ämnet och undvek alla absurda personangrepp du håller på med, ifall du vill diskutera med oss? Och alla dina anonyma nick gör ingen som helst nytta när du skriver samma saker i alla dina spam. Vi vet ju redan vad du heter och var du bor. Och om du passerar lagens gränser för hot eller förtal så kommer polisen att veta det också.
Jag förstår inte? Enligt Charlotte är alltså Foucalt att jämföra med Bibeln när det gäller kvinnors sexuella makt? Men om jag inte håller med om det då? Bibeln ÄR kristendomen, så där förstår jag att den måste tas hänsyn till. Men Foucalt ÄR INTE kvinnors sexuella makt och jämförelsen haltar därmed.
Laasanen har för övrigt läst Fochault, så det finns ingen grund för påståendet att han inte förstår vad han kritiserar. Däremot kan man önska att han mer detaljerat förklarade varför Fochault hade fel. Det gör han kanske på annan plats, men inte i den senaste veckans debatt. Du kan väl fråga honom direkt, Charlotte? Han deltar ju själv i debatten.
http://genusdebatten.se/gastinlagg-kvinnors-sexuella-makt-vad-ar-det/#comment-44413
Foucault is quite familiar sociologist to me. He has written the very large trilogy ”The History of Sexuality”.
I have to say that I don’t like Foucaults writings of sexuality, I don’t see any point in them and I think they are irrelevant at the best.
If you compare my book to Foucaults book, I would say that there is nothing in common.
And I think that sexuality is Foucaults weakest are – his other subjects are better.
Foucault är intressant läsning men i längden mest tröttsam.
Lassanen skriver iofs intressant …men jag ser inget som eg er Nytt.
Jag reagerer på att hans beskedlliga definition av… makt
Før mig ær dennes definiton av makt som rætt rumphuggen , dermed så blir ev resonemang mer inskrænkande en utvidgande.
.
Per Hagman
Pingback: Polarisering, debatt och diskussion | bittergubben
Har jag skrivit att ”ni är inga riktiga män” eller liknande? I så fall ber jag om ursäkt. Men jag tror inte jag har gjort det.
Men det stämmer att jag inte ser Laasanens text som en sanning. För det han skriver, om jag förstått saken rätt, är att kvinnor har makt, baserat på att (vissa) män känner sig maktlösa gentemot dem. Och som jag skrev tidigare har jag all förståelse för det. Men jag ställer ändå inte upp på den generella beskrivningen, eftersom jag, som kvinna, har andra erfarenheter än vad Laasanen (och du) har. Och det är inte känslan av makt (eller möjligtvis, om jag ska vara lite drastisk, så är det en bedräglig känsla av makt. Som ett självskadebeteende ungefär. Man gör sig själv illa, i tron att det innebär att man tar kontrollen över sig själv.)
‘Ni är inga riktiga män’ är en vanlig feministisk härskarteknik, som dyker upp titt som tätt i olika varianter mot oss som debatterar jämställdhet ur ett mansperspektiv. Den tar sig många former, inte sällan som referenser till pittstorlek eller brist på sexliv. Och det är väl den senare varianten jag läser in i din och Charlottes skrivelser, som jag citerat ordagrant i huvudinlägget, där ni båda säger att bara en ratad man kan känna igen sig i Laasanens teorier. Min poäng är att så gott som alla män är ratade, det är en naturlig del av mannens roll i det sexuella spelet.
Det finns fler detaljer i din kommentar jag borde svara på, men det är över midnatt och jobbdag i morgon, så det får vänta. Just nu är jag för trött för att gå tillbaka till Laasanens text och förklara hur jag tolkar den.
Jag är också trött och orkar inte heller alltid gå på djupet med vad jag menar.
Men jag fastnade på det här: ”så gott som alla män är ratade, det är en naturlig del av mannens roll i det sexuella spelet.” Just det där med att män och kvinnor förväntas spela roller, i ett slags erotiskt spel, är jag så förbannat trött på. Det begränsar ju uppenbarligen båda sidor. För mig stavas lösningen på detta jämställdhet, och vägen dit stavas feminism. Vad tror du på för lösning?
(Jag menade verkligen inte att män som blivit ratade ”inte är riktiga män”, om det nu verkade så. Alla som ser sig själva som män är riktiga män, och motsvarande för kvinnor. Dock, jag diskuterar och läser ganska mycket av och med feminister och har aldrig träffat någon som tycker att ”riktiga män” eller liknande är ett bra uttryck. Så sent som igår läste jag en diskussionstråd där någon refererat till män som betett sig illa som ”idioter som aldrig fått ett ligg” och hen fick genast mothugg av andra feminister och bad därefter om ursäkt för sitt klumpiga uttryckssätt…)
Det sexuella spelet kan vi nog knappast bli av med, såvida vi inte försöker oss på att programmera om kvinnors och mäns sexualitet. Och ett sånt experiment låter vådligt, något i stil med lysenkoismen. Senast idag skrev tidningarna om ett fall där en medelålders person i Belgien tilläts få aktiv dödshjälp (!) för att hens föräldrar ville ha ett annat kön på sitt barn och tvingade fram det med operationer som inte blev så bra. Kön och sexualitet är inte sociala konstruktioner, de genomsyrar både kropp och själ. Sen finns förstås individuella variationer och udda preferenser, men majoriteten följer de stora dragen, d.v.s. heteronormen.
Däremot är det viktigt att vi är medvetna om det sexuella spelets existens och att vi känner till hur det fungerar. T.ex. att det är kvinnors sexuella makt som skapar mäns ekonomiska makt inom familjen, då det ger kvinnor makt att gifta sig uppåt i den ekonomiska hierarkin (tendensen till hypergami). Den möjligheten är nästan obefintlig för män, även om enstaka undantag finns. En svensk mans chans att leva i ett hushåll med barn minskar också med hans inkomst, ett samband som saknas för kvinnor. Eftersom feminismen (enlig bl.a. Laasanen) saknar en teori för hur människans parbildning går till, så ingår inte det sexuella spelet i ekvationen när maktfördelningen och ekonomin ska beskrivas i feministiska termer, och då blir deras världsbild helt skev. Säg gärna mot mig om jag har fel, men då blir du också tvungen att kortfattat beskriva hur feminismens teori för parbildning ser ut.
Om du vill se exempel på feministiska härskartekniker, får du gärna gå in på Genusnytt och läsa all skit som Pär Ström fick genomlida under sina fem år som bloggare, där olika varianter på ‘inga riktiga män’ var de vanligaste. Förutom referenser till storlek på könsorgan eller bristande sexliv, så fick just han ta emot väldigt mycket kritik som handlade om att han gnällde, d.v.s. att han inte levde upp till den traditionella mansnormen ‘att tiga och ta skiten som en man’. Lite motsägelsefullt för att komma från folk som i andra sammanhang hyllar normbrytande och vill bekämpa stereotypa föreställningar om kön. Finns det något mer normbrytande än en man som gnäller som en kärring? Feministerna borde stått på rad och applåderat, men det gjorde de inte.
Eller kolla upp referat av Lo Kauppis pjäs Vita Kränkta Män, där hon klätt ut sig till just Pär Ström och gestaltar honom (som i verkligheten är flerbarnsfar i stabil kärnfamilj) som en medelålders svendom, som i slutet kryper ner i sin mammas knä och suger tutten. Men det är bra att feminister säger ifrån när andra agerar skitstövel i feminismens namn på dina forum. Det ser man alldeles för sällan i vare sig gammelmedia eller på de forum där jag brukar läsa och skriva.
En feminist som vill hoppa av det erotiska spelet, ska gifta sig med en arbetslös lågutbildad man och försörja honom, medan han går hemma och hänger tvätt, byter blöjor och spelar datorspel (mäns motsvarighet till kvinnors mammabloggande). Men så länge inte ens feminister vill agera i strid med sin biologiska programmering, så kommer vi inte att se någon radikal förändring i statistiken.
Pingback: Feministveckan | Bashflak